Annons
Ledare

Problemet är inte betygssystemet

Löser ett nytt betygssystem något? De senaste decenniernas dribblande med betygen är snarare ett underkännande av skolpolitiken i stort.
Ledare • Publicerad 5 september 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
A, MVG, 5 på kurs eller i ämne?
A, MVG, 5 på kurs eller i ämne?Foto: Anders Wiklund/TT

Komplettering ska rädda ett underkänt betygssystem. Utbildningsminister Anna Ekström (S) presenterade häromdagen ett lagförslag med ett flertal ändringar av det utskällda betygssystem som infördes 2011.

En av de större ändringarna rör kursbetygen i gymnasiet, som döms ut som orättvisa då betyg som sätts i delkurser som avslutas i ettan hamnar i elevens slutbetyg. Istället vill man att betygen ska spegla elevens utveckling genom hela gymnasietiden.

Annons

Ämnena ska delas in i nivåer – som ungefärligt tycks motsvara dagens kurser – och eleverna få ett betyg i slutet av varje nivå. Skillnaden är att bara betyget på den sista avklarade nivån hamnar i slutbetyget.

Det kan förstås verka mer rättvist, men det väcker samtidigt frågor om hur betygen sedan ska tolkas – betyder ett A i matematik samma sak för en elev som bara läst första nivån, och en som läst fem nivåer? Eller ska det bli svårt – nästan omöjligt – att få ett högre betyg utan att ha läst ämnet på högre nivå? Senare nivåer är rimligtvis svårare, men då finns risken att elever avstår från att välja till svårare kurser när de redan har ett högt betyg i ämnet.

Dessutom kanske eleverna kommer känna att betygen som sätts i början inte spelar lika stor roll. Vilket kan leda till minskad stress och betygshets i första och andra ring – men innebär att trean istället blir ett tufft uppvaknande.

Att elevers sämsta prestation väger tyngst – den vanligaste kritiken mot betygssystemet – ska också rättas till. Eleverna ska inte behöva nå upp till samtliga krav för ett betyg, utan läraren ska göra en kompensatorisk helhetsbedömning. Bilden av betygssystemet som övernitiskt på gränsen till sadistiskt bör nyanseras. Men även i den mån elever känner betygsstress är inte lösningen att göra det lättare att få högre betyg, vilket lär bli resultatet.

Ekström sa i samband med att utredningen om ämnesbetyg tillsattes, att "ett tidigt misslyckande i gymnasieskolan riskerar att följa med hela livet” (Skolvärlden 17/8 -20). Och bortsåg då från de fantastiska möjligheter som faktiskt finns till en andra chans – på komvux, folkhögskola eller högskoleprovet – för den som inte kan prestera på topp i gymnasiet. Inte konstigt att svenska elever blir stressade när det är vad de får höra från vuxenvärlden.

Ensidigt fokus på betyg över kunskaper är ett problem i skolan, men också inom skolpolitiken. Knappt ett decennium efter den förra betygsreformen är det dags för en ny, som återigen kommer att ta lärares och rektorers tid och arbete i anspråk, och som ändå inte kommer att vara alla till lags. Är det väl spenderade resurser? Inte mycket tyder på det.

Mimmie Björnsdotter GrönkvistSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons