Plugga först, tenta sedan
Ena veckan upprepar statsminister Fredrik Reinfeldt att inget väsentligt skiljer hans och Stefan Löfvens skolpolitik åt. Veckan efter presenterar Alliansen en genomgripande betygsreform. Att utvärdera den PR-insatsen är inte lätt. Sannolikt har regeringen identifierat skolan som en avgörande fråga i valet och att det nu gäller att visa handlingskraft. Därför nya reformförslag innan de gamla hunnit verka och kan utvärderas.
Huvudförslaget är betyg från årskurs fyra. I linje med två av Allianspartiernas program, men ändå en ny sak som gemensam politik. Betygen ska från årskurs fyra ersätta de skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner som lärare och föräldrar i de lägre årskurserna just har vant sig vid.
Även om betyg numer ges från årskurs sex får svenska elever betyg sent. Vanligast i övriga världen är att betyg hänger ihop med skolstarten. Och det i sig säger inget om elevernas framtida kunskaper, åtminstone inte om man får tro den internationella skolundersökningen Pisa. Sydkorea och Japan toppar Pisa och i de båda länderna ges betyg från sex års ålder. Mexiko och Chile hamnar sist i Pisa och i de båda länderna ges också betyg från sex års ålder.
För såväl betygsivrare som skeptiker gäller det alltså att förhålla sig försiktigt till betygens betydelse för elevernas skolresultat. Däremot är det få som kan peka på att avskaffandet av betygen i de tidiga årskurserna på 1980-talet lett till en kunskapsexplosion i de svenska skolbänkarna. Nu ska regeringen låta Martin Ingvar, den välkände hjärnforskaren och professorn vid Karolinska institutet, utreda både betygens inverkan och de nya mål för läsförståelse som regeringen vill införa för yngre årskurser. Förankring i vetenskapen är nödvändigt för att motivera ännu en betygsreform. Den borde också börja i den änden – med ett välgrundat underlag för hur barns inlärning fungerar och hur betyg påverkar den – innan konkreta förslag ges.
Det skulle dessutom underlätta för en bredare överenskommelse i riksdagen. 2017, när de första betygen till fjärdeklassare ska skickas hem till föräldrarna är det inte helt osannolikt att en annan regering sitter i Rosenbad. Att hatta med ändringar i betygsystem kostar skolorna energi som borde läggas på annat.
Regering vill också ha central rättning av nationella prov. Det är rimligt, men kräver resurser. Som kontrollsystem har det betydelse för att betygsinflationen ska hållas i schack och ge en bild av kunskapsutvecklingen. Tillsammans med betyg är det nödvändiga verktyg för skolan. Men kontrollsystemen i sig ger inte bättre undervisning och lärare.
