Petter C Larsson: Petter C Larsson: Goda tider för att värva spioner
I Tyskland har en person verksam vid den tyska underrättelsetjänsten BND nyss gripits misstänkt för spioneri. Mannen som skall ha spionerat på uppdrag av Ryssland greps i Berlin. Redan 2014 greps och dömdes en person för spionage mot den tyska underrättelsetjänsten BND. Den personen dömdes till 8 års fängelse för att ha läckt information dels till amerikanska CIA, dels till ryska underrättelsetjänsten.
Ett viktigt uppdrag för alla spioner är att tipsa sina hemliga uppdragsgivare om ytterligare personer att värva. Det går inte att utesluta att den spion som greps 2014 har hjälpt ryska underrättelseintressen att jobba vidare och skapa förutsättningar för att värva också den nyligen gripne spionen. Utredningen får utvisa vad som hänt och om fallen hänger ihop.
Det är mycket allvarligt att en och samma underrättelseorganisation har haft två spionfall på mindre än 8 år. Sedan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina i februari i år har flertalet ryska spioner och agenter avslöjats runt om i Europa. Sverige har som bekant haft sin beskärda del i form av att hela tre personer gripits misstänkta för att verka för ryska militära underrättelsetjänsten.
I Norge har ytterligare personer gripits misstänkta för olika former av olovlig underrättelseverksamhet. Det finns ytterligare fler exempel på exponerat ryskt spionage runt om i Europa bland annat i Österrike och Tyskland. Det är möjligt att ryska underrättelsetjänsten har valt att låta sina resurser ta större operativa risker.
En annan möjlig förklaring till några av avslöjandena kan vara att västerländska underrättelsetjänster framgångsrikt utnyttjat tillfället att själva rekrytera personer i den ryska underrättelsesfären. Detta skulle då röra sig om personer som inte vill vara en del av Putins och det ryska nationella elitiska ledarskapets sätt att leda landet.
Under förutsättning att kontakt kan etableras är dessa lättare att motivera till hemligt samarbete med väst än andra. Putins säkerhetstjänster har mot denna bakgrund intensifierat övervakningen av just rysk underrättelsepersonal. Flera av de nyligen avslöjade fallen rör sig om så kallade illegalister, personer som utåt sett lever vanliga liv men som i lönndom går ryska statens ärenden.
Dessa illegalister har vanligen en mycket långsiktig ansats. Traditionellt stödjer illegalister andra agenter med logistik, förmedling av pengar och kartläggning av nya värvningsobjekt för att nämna något exempel. På så sätt kan en illegalist ingå i ett ekosystem som den ryska underrättelsetjänsten över tid har byggt upp. Illegalisterna har traditionellt hållit låg profil för att inte avslöjas. Vad vi ser det senaste året är att misstänkta illegalister faktiskt verkar ta större risker och således avslöjas i högre omfattning. Senaste fallet är den rysk-brasilianske man verksam vid Tromsö Universitet som greps i Norge misstänkt för underrättelseverksamhet för rysk räkning.
Frågan är vilka ytterligare ryska resurser som opererar i Sverige och var de i så fall befinner sig? Det är inte osannolikt att ryska underrättelseintressen är hårt inriktade på det militära stöd som Sverige och andra länder ger och avser att ge till Ukraina. Att placera illegalister eller agenter i ett annat lands hjälp till ryska fiender vore historiskt betraktat inte på något sätt ett nytt grepp för rysk underrättelsetjänst.
Min förhoppning är att hjälporganisationer och andra som förmedlar olika former av svenskt stöd till Ukraina säkerställer att de har ett medvetet kontraspionage- och säkerhetsarbete så att deras viktiga och behjärtansvärda goda vilja inte utnyttjas av ryska underrättelseintressen.
Petter C Larsson är säkerhetsexpert
