Petter C Larsson: Petter C Larsson: Främmande makt i politikens centrum
Brittiska underrättelsetjänsten MI5 har nyligen varnat landets parlamentsledamöter för att en misstänkt kinesisk agent, Christina Lee, ska ha varit aktiv i parlamentet, rapporterar brittiska medier. Lee ska tidigare ha gjort stora donationer till en företrädare för Labourpartiet. Hon har också prisats av tidigare premiärminister Theresa May för sitt arbete med att stärka banden mellan Kina och Storbritannien, skriver AFP.
Det är ett exempel på hur främmande makt placerar inflytandeagenter direkt bland de högsta beslutsfattarna. Men ännu vanligare är att låta andra göra jobbet. Främmande makt kan genom ekonomiskt frikostig täckmantel försöka anlita i sig legitima påverkansresurser. Lobbyister har relationer med centralt placerade beslutsfattare, politiska partier och jobbar ibland som rådgivare med direktkontakt med ministrar eller oppositionspartier.
Dessa svenska påverkansproffs, som ofta själva har en bakgrund som före detta ministrar och politiska ledare, jobbar nära och ibland mitt i Sveriges nationella beslutsprocesser. De har därmed unik insyn och tillgång till uppgifter, inte bara om Sveriges inre beslutsfattande och hur man påverkar detta, utan även om de faktiska människorna bakom de politiska titlarna.
Som yrkesutövare har de laglig rätt att med kampanjer, personlig rådgivning, spökskrivning av debattartiklar och talmanuskript försöka forma opinion och debatt efter sina uppdragsgivares önskemål. Så långt är allt okej, det är en naturlig del av det demokratiska samhället.
Men om dessa lejda rådgivares egna uppdragsgivare egentligen inte är de som de utger sig för att vara? Om de svenska påverkanskonsulterna helt enkelt manipuleras och förförs i tjänsten, vad händer då?
I USA krävs det att lobbyister redovisar för vilka utländska aktörer de utför uppdrag och från vem de får ersättning. Motsvarande lagstiftning saknas i Sverige. Det som finns är förlegad och mycket sällan prövad.
Med avsaknad av relevant lagstiftning ökar riskerna rörande främmande makts otillbörliga påverkan mot Sverige. Inte heller förekommer det några formella krav på att påverkansproffs ska vidta eller kunna redovisa att åtgärder såsom bakgrundskontroller och riskanalyser är gjorda innan de tar sig an känsliga uppdrag.
1 januari 2022 var starten för den nya Myndigheten för psykologiskt försvar. Myndigheten ska dels leda arbetet med att samordna och utveckla myndigheters och andra aktörers verksamhet inom Sveriges psykologiska försvar, dels lämna stöd till sådan verksamhet. Kommer myndigheten att bidra till vaksamhet kring våra lobbyister och deras förmåga att upptäcka manipulationsförsök mot dem själva?
Denna diskussion är viktig och alldeles nödvändig även i Sverige. Sverige befinner sig inför valåret 2022 i ett utsatt läge där politiken, debatten och väljarkåren i många avseenden är polariserad. Att det är valår gör Sverige extra intressant – även för dem som inte vill oss väl.
Det är hög tid att öka uppmärksamheten kring dessa frågor för att skydda vår demokrati.
Petter Larsson är risk- och säkerhetsexpert, bosatt i Trelleborg
