Oskäligt lågt tak

”Själen i det svenska socialförsäkringssystemet är på väg att försvinna”, sa riksdagsledamot Ulf Nilsson i Sveriges Radios God morgon, världen! på söndagen. Med detta låter han åter förstå att Folkpartiet är redo att ta öppen strid om taken i socialförsäkringarna med sina allianskollegor.

Det är en välkommen fajt.

Problemet med det urholkade skyddet i social­försäkringarna börjar bli akut. 1991 fick 9 av 10 arbetstagare ut 80 procent av sin lön i sjuk­ersättning. Endast 9 procent hamnade över taket. I dag har 40 procent av löntagarna en lön på 27 500 kronor eller mer, vilket gör att de hamnar över taket och får mindre än 80 procent i ersättning.

Marknaden för tilläggsförsäkringar har följdriktigt vuxit kraftigt. Problemet är att alla inte har råd att köpa sådana. I utsatta branscher blir avtalsförsäkringar för dyra.

Inkomstbortfallsprincipen är således en illusion. Sverige har i takt med att taket i socialförsäkringarna inte har följt med löneutvecklingen fått en modell med grundtrygghet, utan att skiftet ens har diskuterats.

Situationen var tänkt att lösas med hjälp av den parlamentariskt tillsatta socialförsäkringskommittén, men där går det långsamt. Trots mer än två års utredande har de principiella frågorna ännu inte kommit upp på bordet, enligt Ulf Nilsson.

För en månad sedan fick utredningen dessutom tilläggsdirektiv, och i stället för att slutredovisa 2013 är det nu 2015 som gäller. Räkna med att socialförsäkringarna blir glödheta i valrörelsen 2014.

Socialförsäkringsminister Ulf Kristersson (M) vill inte prioritera höjda tak. Han ser andra behov som viktigare att tillgodose, än – som han säger – ökade transfereringar.

Prioriteringen framstår som nästintill omöjlig. Frågan är dock om valet lyder så som Kristersson formulerar det. Bägge delar handlar ju om den generella välfärden. Goda skolor med bra vård och omsorg borde rimligen gå att kombinera med trygga och flexibla omställnings- och rehabiliteringsförsäkringar.

Per Molander, generaldirektör vid Inspektionen för socialförsäkringen, sa vid ett SNS-seminarium i våras (22/5) att de urholkade taken i socialförsäkringarna saknar rationell ekonomisk förklaring. Apropå diskussionen om stimulanser till näringslivet underströk han också att arbetsgivaransvaret för sjuka är ovanligt litet i Sverige jämfört med andra länder, vilket innebär små ekonomiska incitament att förbättra arbetsmiljön. Här finns en vinkel som har diskuterats alldeles för lite.

Sociala skyddsnät får inte hindra nödvändig omställning eller bidra till passivitet. Att få en ersättning på 80 procent av lönen när man är sjukskriven är tillräckligt tufft. Om allt färre får 80 procent riskerar den skattefinansierade sjukförsäkringen att förlora i legitimitet.

Att ha en gemensamt finansierad sjukförsäkring är lika skäligt som att ha en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring.