Öresundsregionen oväntat svag
Den skånska arbetsmarknaden hade fram till pandemiåret en bättre utveckling än många andra delar av Sverige. Framför allt gäller det inrikes födda. Men det handlar i väldigt liten grad om integration över Öresund. I själva verket är utbytet av arbetskraft relativt svagt – och strömmen av pendlare går egentligen bara åt ett håll.
Det visar en färsk rapport från Tankesmedjan Intelligence Watch och dess grundare, Anders Olshov. Rapporten är intressant på flera sätt. Den visar att bilden av en väl integrerad arbetsmarknadsregion över landsgränserna stämmer dåligt med verkligheten.
Pendlingen ökade kraftigt från Öresundsförbindelsens start fram till 2008 – då den toppade på drygt 19 000 arbetspendlande från Sverige till Danmark och runt 700 på andra hållet. Därefter har den fallit, senast fastställda statistik från 2017 talade om 12 300 pendlare från Sverige till Danmark. Sedan är det stopp på statistik eftersom Danmarks Statistik, motsvarigheten till SCB, inte vill lämna ut individdata på grund av den svenska offentlighetsprincipen. I sig ytterligare ett exempel på haltande regionintegration.
Antalet danska medborgare bosatta i Sverige har successivt sjunkit från 2011 års notering på 25 100 till 18 200 åtta år senare. Antalet svenskar som bor i Danmark ökade samtidigt till 12 600 – den svensk som trivs med sitt arbete i Danmark väljer alltså emellanåt att även bosätta sig där. Det är på ett vis en fulländad integration, även om pendlingen då minskar.
Av den arbetande befolkningen som är bosatt i Skåne är det under 2 procent som jobbar i Danmark. Av de pendlarna är en dryg tredjedel födda i Danmark och bosatta i Skåne. För personer födda i Sverige och bosatta i Skåne har betydligt fler sin arbetsgivare i Stockholm än i Danmark. Det är fler svenskfödda skåningar som pendlar till Kronobergs län, främst Ikea, än till Danmark. För skåningar födda utanför Sverige och Danmark är den köpenhamnska arbetsmarknaden något viktigare än för andra. Men bilden av ett relativt klent utbyte av arbetskraft över sundet är tydlig.
Anders Olshov skriver i rapporten: ”Att lilla Kronoberg med 201 469 invånare är viktigare för de svenskfödda skåningarna såsom arbetsmarknad än Själland med 2 683 382 invånare visar på de nationella särdragens betydelse, men också hur liten Öresundspendlingen är.”
För skånska arbetsgivare är tillgången till dansk arbetskraft en nästan obefintlig fråga. Bara 0,2 procent av de anställda bor i Danmark. 3,3 procent i andra delar av Sverige. Stockholm, Halland, Kronoberg, Blekinge och Västra Götaland har alla större inpendling till Skåne än den är från Själland. Arbetsmässigt är alltså Öresundsregionen enkelriktad. Med de andra svenska regionerna och länen är utbytet av arbetskraft tydligare.
Även om enbart Malmö lyfts ut är arbetskraftsutbytet med Köpenhamn blygsamt, långt ifrån hur det ser ut i andra regioner inom landet. Pendlandet i faktiska tal mellan Malmö och Köpenhamnområdet är exempelvis 60 procent av omfattningen på pendlingen mellan Malmö och Trelleborg.
Id-kontrollerna efter flyktinghösten 2015 kan ha påverkat pendlingen negativt, men faktum är att den interna skånska arbetsmarknaden lyfte desto mer under perioden som följde. Malmö hade rentav den högsta sysselsättningstillväxten av svenska större städer under perioden 2015-2019, endast Solna kunde mäta sig med Malmö. Då ska man dock vara medveten om att Malmös och Skånes utgångsläge är låg sysselsättningsgrad och hög arbetslöshet. I Malmö är nivån fortfarande runt 16 procent, i klass med hur det såg ut under 1990-talskrisen. Men för Skåne som helhet är tillväxten av jobb i Malmö helt avgörande – nya jobb kommer till i betydligt lägre utsträckning i andra kommuner. Vi återkommer till den frågan i kommande ledare.
Skånska arbetsgivare kan rentav ha dragit nytta av att tillgången på arbetskraft varit så god under perioden, på det viset har gränskontrollerna inte skadat, enligt Intelligence Watch. Coronapandemin och resebegränsningarna har då skadat skånska företag på andra sätt.
Men en region som inte förmår att dra nytta av utbyte av arbetskraft fullt ut lär också få svårigheter att utvecklas till en verklig sammanhållen region för näringsliv, kultur, forskning och utbildning. Här finns uppenbarligen mycket att ta tag i de svensk-danska relationerna, mer än nya fysiska förbindelser över sundet.
I arbetslöshetssiffrorna framkommer för övrigt en talande skevhet. I Skåne i allmänhet och Malmö i synnerhet är det stora skillnader mellan arbetslösheten bland inrikes födda och utrikes födda, i synnerhet personer födda utanför Europa. Bland svenskfödda är arbetslösheten i Malmö 8,4 procent, i Skåne som helhet 6,3 procent i samma grupp (december 2020). I gruppen födda utanför Europa är arbetslösheten betydligt mycket högre: 37,4 procent i Malmö (december 2020). I Skåne som helhet ligger arbetslösheten på 35 procent i motsvarande grupp. Det är kalla siffror som visar hur stor segregationsklyftan är. Den helas inte ens den smidigaste Öresundsregion. Vikten av segregationsfrågan kan inte påtalas nog.
