Annons
Ledare

Orättvis extraskatt

Till den som har ska vara givet. Eller – från den som inte har tar vi en extra skatt. Så kan logiken bakom pantbrevsavgiften sammanfattas.
Ledare • Publicerad 30 april 2011

För bolån till småhus utgår en statlig skatt på två procent av lånebeloppet, plus 375 kronor i avgift. Vill du slippa betala får du antingen köpa för egna pengar, eller istället välja en bostadsrätt. Rika människor betalar generellt mer skatt än fattiga, både i procentuell andel av inkomsten och i antal kronor räknat. Men just vad gäller pantbrevsavgiften gäller motsatt modell – husköpare med liten egen insats är de som betalar mest.

Det är väl inte så märkligt, kan invändas. Behöver du inte sätta huset i pant finns inget behov av pantbrevsavgift. Däremot bör inte avgiften vara relaterad till lånesumman. Storleken på den enskildes banklån påverkar knappast den administrativa kostnaden för pantbrevets upprättande.

Annons

Pantbrevsavgiften är inte den enda extraskatt svenska småhusägare tvingas betala. För lagfarten betalar man en expeditionsavgift på 825 kronor, samt en stämpelskatt på 1,5 procent av köpeskillingen.

Ju dyrare hus, desto mer i skatt. Det talar alliansen tyst om, när man glatt hävdar att fastighetsskatten har avskaffats.

Stämpelskatten och pantbrevsavgiften är orättvist konstruerade.

Den förstnämnda missgynnar människor i områden med höga huspriser, den senare missgynnar dem med litet eget kapital. Det finns inget relevant samband mellan den faktiska administrationskostnaden och den erlagda avgiften.

En familj som köper ett hus för fyra miljoner, en inte orimlig summa i storstadsområden, kan få betala många tusenlappar i skatt. Om det sedan tidigare finns pantbrev för en miljon uttagna på huset, och familjen lägger en kontantinsats på tio procent, får de betala hela 113 200 kronor i extra skatter, jämfört med om de hade köpt en bostadsrätt. Om familjen istället hade betalt hela köpesumman kontant hade extraskatterna uppgått till 60 825 kronor. Med andra ord: rikedom lönar sig. Till den som har ska vara givet.

Villaägarnas riksförbund har jämfört villaskatterna inom EU, och konstaterar att Sverige ligger högt upp på listan. I drygt hälften av EU15-länderna (i huvudsak norra och västra Europa) utgår ingen skatt alls vid belåning. Och i de länder som har en bolåneskatt är regelverket det samma för alla slags bostäder. Bara i Sverige gör man skillnad på småhus och bostadsrätter.

En lagstiftare som av ideologiska skäl vill öka människors incitament till lägenhetsboende agerar just så. Liberala och borgerliga politiker borde snarare ställa sig neutrala till hur medborgarna väljer att bo. Därför borde alliansen omgående se över extraskatten på småhusköp.

Mattias Karlsson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons