Öppna skolan mer mot omvärlden
Siffrorna är kvar på en fast hög nivå, pendlande mellan 20 och 25 procent. Åtgärder som halverade arbetsgivaravgifter har inte lyckats ändra på de dem.
Den som vill vara snäll kan säga att det kunde ha varit värre. Finanskrisen och den efterföljande kraftiga nedgången för industrin satte stora spår på arbetsmarknaden för unga. Och när återhämtningen började synas i statistiken dök Kris 2.0 upp.
Men kriser duger inte som bortförklaring till allt. Sverige ligger en bra bit efter flera jämförbara länder som Nederländerna, Österrike, Danmark och Tyskland när det gäller att få unga i jobb. Tradition av deltidsjobb under studieåren, lärlingsutbildningar med praktikjobb och mindre stelbenta anställningsregler är några förklaringar till det. Till delar har alliansregeringen försökt ta efter detta, till exempel med möjlighet att anställa på lärlingsplatser för dem som saknar utbildning, något som dock kritiserats från facken just för att det inte är kopplat till utbildning.
I SCB:s internationellt jämförbara siffror räknas även de studenter som aktivt söker jobb in. Å andra sidan saknas i statistiken de ungdomar som inte studerar och inte söker jobb på arbetsförmedlingen. Det är den grupp som är svårast att fånga upp och som kommer att få det allra svårast att över huvud taget försörja sig.
Enligt Skolverket är det 15 000 unga som hoppar av gymnasiet varje år och enligt ungdomsstyrelsen är det minst 37 000 unga mellan 16 och 24 år som i dag saknar sysselsättning – varken studerar eller jobbar. Det är nästan-vuxna människor som tar beslut om att de inte duger, något som kan få stora konsekvenser för resten av deras liv. Allvarligast är risken som varje enskild kille eller tjej utsätter sig för vad gäller hälsa och ekonomi. Till det kan läggas de kostnader som samhället kommer att få bära för framtida försörjningsstöd och kriminalvård.
Elna Olsson, projektledare på Arbetsförmedlingen för Unga in, säger till Sveriges Radio: ”Vi ser en ökning av ungdomar som finns utanför systemet, och som mer eller mindre frivilligt väljer att stå utanför systemet.” Den som är myndig och ställer sig bredvid på det viset har samhället få möjligheter att nå. Men ju tidigare insatserna görs, desto större chans är att en ung människa väljer att växla in på rätt spår.
Jonas Olofsson, docent i ekonomisk historia vid Malmö Högskola, menar att en knytning mellan skolan och arbetsmarknaden redan på grundskolenivå är ett sätt att minska felvalen och få ungdomar att se vilka möjligheter som finns för att få jobb eller starta företag. Det har han helt rätt i. Några få Prao-veckor räcker inte på långa vägar för att förstå världen utanför skolväggarna.
