Onyttig vegoextremism ska inte tvingas på någon
Få saker är så onödigt politiserat som det vi lägger på tallriken. Det har snarast blivit ett politiskt ställningstagande att vara vegetarian eller köttätare, även om de allra flesta naturligtvis äter båda delarna. Och huruvida du dricker mjölk eller havremjölk (i synnerhet Oatly) är en indikator var du står i kulturkriget. Men frågan har också blivit politiserad på grund av diverse skampåbud när det kommer till kött, och mängder av politikerförslag från miljöextremister som försöker tvinga in vegetarisk kost överallt inom offentlig sektor.
Socialdemokraten Magnus Manhammar har tidigare lagt förslag om att vegansk mat ska vara en möjlighet på alla förskolor i landet (BLT, 8 okt 2019). Miljöpartiet i Ronneby ville införa strikt vegetarisk mat och vegankost i skolor och förskolor (BLT, 2017). Inför SSU:s kongress i Karlstad föreslogs att skattefinansierade verksamheter skulle införa ”vegetarisk norm” på äldreboenden, skolor och förskolor.
Men vad finns då för långsiktiga studier som pekar på att det är rimligt att enbart ge grönsakskonst till våra minsta och svagaste? I SvD presenteras nu nya rön. Forskaren Cecilia Mayer Labba (som tidigare var vegan) vid Chalmers universitet, som har studerat näringsaspekter av en växtbaserad kost, påpekar att det finns stora forskningsluckor på folkhälsonivå av vegetarisk kost.
””Det är kort och gott svårt att äta helt vegetariskt, även om man är “medveten”.””Emma Jaenson
I dag äter ungefär var tionde svensk vegetarisk kost. Och Mayer Labba kallar omställningen av matvaror för ett “experiment”. Det är nämligen skillnad på vegetarisk och vegetarisk kost. Ofta är det inte fullkorn, baljväxter och grönsaker som äts, utan lågkvalitativa köttsubstitut och sådant som innehåller mycket “stärkelse, socker, salt, raffinerade oljor och lite fibrer”. Det är kort och gott skräpmat. Mayer Labba påpekar att kosten är ”förknippad med ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar och typ-2-diabetes”.
Det är även lättare få bristsjukdomar eftersom vegetarisk kost gör det svårare att få i sig och för kroppen att ta upp många näringsämnen. Även om en produkt exempelvis innehåller järn, innebär det inte att kroppen tar upp järnet. Ungefär 15 procent av järnet tas upp i en måltid med kött, men motsvarande för en vegetarisk måltid är cirka fem procent.
Det är kort och gott svårt att äta helt vegetariskt, även om man är “medveten”. Samtidigt är det till stor del unga kvinnor som äter vegetarisk som även har störst behov av att få i sig mycket järn. Brist leder som bekant till mental och fysisk utmattning som naturligtvis påverkar hela livet, och inte minst skolgången. Men även brist på andra ämnen som B12 och kalcium kan leda till nervskador och att man lättare kan få frakturer. Vissa ämnen och växter kan dessutom försvåra upptaget av andra nödvändiga ämnen i kroppen.
Mayer Labba påpekar att det av hälsoskäl skulle “vara bättre att äta lite kött varje dag” i stället för att avstå kött helt vissa dagar.
Gott så. Självklart är det vettigt att svenskar generellt drar ner på köttkonsumtionen, båda av klimat- och hälsoskäl. Men man behöver inte bli grönsaksextremist för det.
Vi bör också fråga oss om de experiment som hittills pågått eller ska införas på skolor och äldreboenden, bör tillåtas? Först måste vi naturligtvis veta hur en allt mer vegetarisk kost påverkar folkhälsan. Och hur påverkar det skolgången för barn och framför allt unga flickor och kvinnor?
Vill vuxna hålla på med olika knepigheter när det kommer till mat får de göra det. Men dessa knepigheter bör inte - utan gedigen forskning och konsekvensanalys - tvingas på barn och gamla.
Rättelse: I en tidigare version stod att Magnus Manhammar (S) föreslagit att införa vegansk kost på alla förskolor i landet. Rätt är att han har lagt förslag om att vegansk kost ska vara en möjlighet på alla förskolor i landet.
Svar:
I sin ledare skriver Emma Jaenson om vegoextremism som tvingas på folk. Hon menar att den växtbaserade kosten inte ger tillräcklig näring och stödjer sitt uttalande på en enda forskare som tidigare varit vegan (eller rättare sagt ätit växtbaserat eftersom vegan innebär mer än bara kosten).
Hon griper efter ett halmstrå, eftersom det finns mängder av forskning som visar på den växtbaserade kostens fördelar, exempelvis för att både förebygga och vända hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes. Den här typen av selektivt sökande av information är ett vanligt fenomen hos människor som vill fortsätta äta animaliska produkter trots dess negativa inverkan på både miljö och hälsa.
Artikeln som Jaenson grundar sin ledare på innehåller en rad felaktigheter, dessa bemöts i ett svar av en grupp läkare från Läkare för Framtiden. Hon förfasar sig över köttsubstituten, såklart är det bättre att laga maten från grunden på baljväxter och liknande, men ingen tror väl på riktigt att falukorven, som serveras i många köttätande hem, är mer näringsrik?
Kunskap är alltid viktigt inom matlagning och nämnas bör att skolköken i Karlskrona kommun under förra året erbjöds en gratis utbildning från en av Sveriges bästa vegokockar, tyvärr uteblev intresset helt. Dock är det ingen tvekan om att folkhälsan har allt att vinna på en växtbaserad kost i livets alla stadier. Och på tal om extremism; hur en livsstil som värnar om alla levande varelsers rätt till liv kan anses extrem och att det anses normalt att äta kroppsdelar från kännande individer är för oss en gåta.
Ami Niglöv, Jenny Svensson, Annie Karlsson, Karin Karlsson, Djurens Rätt Karlskrona
