Nya vägar till fler spår

På måndagen presenterade Trafikverket sin snabbutredning av nya stambanor i Sverige. Resultatet är glasklart, det är trångt på spåren och det behövs en ny stambana mellan Sveriges tre storstadsområden. Men det blir inte billigt, mellan 110 och 170 miljarder kronor skulle de nya stambanorna kosta.

Senare i vår fattar regeringen beslut om en ny infrastrukturplan för de kommande tolv åren. I det nuvarande förslaget finns delar av de nya stambanorna med. Med andra ord, helt nya stambanor ligger mer än tio år bort. I en tid med en kraftig inflyttning till städerna och ett ökat tågresa kan man fråga sig: Går det inte att snabba på utbyggnaden?

Finansieringen är kanske den viktigaste frågan att lösa när det gäller tågutbyggnad. Att lägga nya spår är oerhört kostsamt. Enligt Trafikverket kan en betydande del av de nya stambanorna finansieras genom banavgifter, det vill säga att de operatörer som använder spåren betalar. Det är en finansiering som bör övervägas för fler framtida infrastrukturprojekt.

I december 2010 led den borgerliga regeringen ett nederlag i riksdagen när man försökte höja banavgifterna. Den samlade oppositionen röstade dock emot regeringen, vilket var rätt.

Men det finns en viktig skillnad. Då ville regeringen höja banavgiften på befintliga spår utan att egentligen höja kvaliteten. För utbyggnad av nya spår som kräver investeringar på mer än hundra miljarder kronor är läget annorlunda. Då kan ökad avgiftsfinansiering vara ett sätt att skynda på stora infrastrukturprojekt.

Vad många glömmer bort är att Öresundsbron är ett sådant projekt. Den finansieras med avgifter från de som använder bron. Ur det perspektivet är det ytterst märkligt att förbindelsen inte blev färdig tidigare.

I vårt västra grannland Norge har man en lång tradition av direkt avgiftsfinansiering av vägar och tunnlar. Landet har stora utmaningarna med höga berg och djupa fjordar. Slutsatsen är enkel, vill man bygga behöver finansieringen inte vara ett problem.

I Sverige finns en stor utmaning i att binda ihop landets olika delar i landets avlånga geografi. Framför allt är det viktigt att de tre storstadsregionerna knyts samman mer i takt med en ökad urbanisering. Med dagens stambanor är kapacitetstaket snart nått. Det kan verkligen hämma svensk tillväxt.

Om planerna på sträckningen av de nya stambanorna är de rätta får fortsatt utredning utvisa. Det viktiga är att ha en hög ambition för framtiden.

I ett läge där tågtrafiken har haft en fantastisk utveckling och som väntas fortsatt bli lika stark måste utbyggnaden hänga med. Det handlar om att tänka i nya spår. Pengarna finns om man är öppen för nya finansieringsformer. Mer avgifter kan vara en lösning.