Ny klimatoffensiv
Förra året inleddes en modernisering av USA:s kärnvapenarsenal för 2 300 miljarder kronor. Den satsningen hindrade inte Barack Obama från att lova amerikansk nedrustning under hans besök nyligen i Berlin. Att föra en politik som delvis går emot det egna budskapet är väldigt Obama.
Barack Obamas första mandatperiod präglades av motsägelser. Han talade om fred när luftrummet över Afghanistan fylldes med drönare; om frihandel när Kina straffades med skyddstullar; och om grön energi när General Motors förstatligades.
Däremellan försvann kraven på en offensivare klimatpolitik. Det enda som följde av misslyckandet på toppmötet i Köpenhamn 2009 var flera års tystnad. USA:s knappa fem procent av jordens befolkning står fortfarande för 20 procent av utsläppen.
Den amerikanska kongressens motstånd mot en progressiv klimatpolitik är välkänt. Samtidigt behöver den omvalda Obama inte kompromissa, eftersom han inte får sitta en tredje mandatperiod. Förra veckans uppmärksammade tal vid Georgetown-universitet i Washington var en återupptagen klimatoffensiv.
Han upprepade löftet från Köpenhamn att sänka USA:s koldioxidutsläpp till 2020 med 17 procent från 2005 års nivåer, garanterade federala lånemiljarder till förnybara energikällor och gav naturskyddsmyndigheten EPA ökade befogenheter i regleringen av fossila bränslen.
Den amerikanska kongressen är ideologiskt och geografiskt polariserad. Genom att utfärda ett så kallat dekret, utnyttjar Barack Obama möjligheterna som finns till buds att kringgå kongressen. Däremot kommer en klimatpolitik som ger staten ökade befogenheter knappast minska spänningarna mellan demokrater och republikaner.
Talet i Washington har redan fått blodet att rusa hos republikaner från delstater med omfattande kolindustri: Pennsylvanias guvernör Tom Corbett kallar Obamas politik för ett ”krig mot kolet” och menar att 60 000 arbetstillfällen hotas. Representanthusets Morgan Griffith från Virginia går ännu längre och menar att presidentens klimatutspel drabbar redan fattiga arbetare.
Republikanernas kritik mot att ”vanliga människor” drabbas lär inte minska av Obamas val av plats och publik – en utvald skara elitstudenter på ett av landets mest exklusiva universitet. Å andra sidan kan inte ens republikanerna bortse från att kol är en smutsig energikälla, som står för 40 procent av USA:s utsläpp.
Barack Obama måste övertyga amerikanerna om att en grön omställning kan generera nya arbetstillfällen på delstatsnivå. Hur presidenten lyckas med detta avgör vilket eftermäle han får som klimatpolitiker.
