Nils-Eric Sandberg: Nils-Eric Sandberg: Höj inte kapitalskatterna
Finansministern Magdalena Andersson (S) säger i en intervju i Svenska Dagbladet Näringsliv (13/2) att kapitalskatterna måste höjas. Det handlar om skatter på aktier, aktieutdelningar, räntor, reavinster. Hon får medhåll av historikern Gunnar Wetterberg – en annars vettig person – som i sin kolumn i Expressen (22/2) skriver att ”Andersson har rätt om skatterna”.
Wetterberg vill ha höjda kapitalskatter och motiverar detta med den offentliga sektorns behov av pengar för att bland annat förbättra utbildningen, höja lärarlönerna, upprusta förorterna, bygga ut infrastrukturen – kort sagt allting. Han stöder inte resonemanget med en enda siffra.
”Men Andersson och Wetterberg har fel.”
Men Andersson och Wetterberg har fel.
Vi måste skilja mellan stabila och lättrörliga skattebaser. Skatten på arbete är stabil – nästan. Men alla skattebaser är inte stabila. Kapitalskatterna är lättrörliga. Skatteverket har beräknat att förmögenhetsskatten fick cirka 500 miljarder kronor att lämna landet. Nationalekonomen Stefan Fölster gjorde en ny beräkning, och tog med avkastningen, och fann att omkring 1 000 miljarder kronor flyttade utomlands, och genererar inkomster där.
Skatterna på aktier – allt sammanräknat – är dubbelt så höga i Sverige som EU-genomsnittet. Men finansministern och Wetterberg tycker att det är otillräckligt.
”Kapitalskatter ger bara ett marginellt bidrag till statskassan, men kan allvarligt skada viljan och förmågan till investeringar.”
De är dåliga på att räkna. Matematik är i princip enkelt – vi har ju bara tio siffror. Problemen ligger i kombinationerna.
Skatter på kapital utgör 2,3 procent av de totala skatteintäkterna, det vill säga 57 miljarder kronor. Men med tillväxten ökar skatteintäkterna automatiskt, innevarande år med 76 miljarder. Så den automatiska skatteintäkten genererar mer pengar än kapitalskatten. Och även om regeringen höjer kapitalskatten till 100 procent räcker skattebasen inte till.
Skattehöjningar berikar den offentliga sektorn, men försvagar den privata. På 1970-talet tog staten allt som allt cirka 90 procent av aktieutdelningarna i skatt. Tillväxten föll till 1,2 procent. Investeringskvoten, det vill säga investeringarna som andel av BNP, föll från 25 till 14 procent. I dag ligger den dock igen på omkring 25 procent.
Kapitalskatter ger bara ett marginellt bidrag till statskassan, men kan allvarligt skada viljan och förmågan till investeringar. Finansministern bör komplettera sina förslag till höjda kapitalskatter med en lista på de företag hon vill driva ut ur landet. Två av de mest framgångsrika svenska företagen, Ikea och Tetra Pak, har redan flyttat ut sina huvudkontor.
”Finansministern bör komplettera sina förslag till höjda kapitalskatter med en lista på de företag hon vill driva ut ur landet.”
Antag att vi vill ha tillbaka de 1 000 miljarder som nu genererar inkomster utomlands. Det kan bli svårt. Ekonomin påverkas mycket av förväntningar, det har den amerikanske Nobelpristagaren Robert Lucas lärt oss. Pengarna kommer inte tillbaka förrän investerare förväntar sig att förmögenhetsskatten är definitivt borta. Det förutsätter en överenskommelse mellan socialdemokrater och moderater, kanske också Sverigedemokraterna. Helst bör den skrivas in i grundlagen.
Nils-Eric Sandberg är fristående kolumnist
