När strömmen inte kommer
Brist på el var länge en icke-fråga i Sverige. Energipolitik handlade mest om taktiskt spel för att få stöd från andra partier. Kärnkraft lades ner genom direkta politiska beslut eller genom att göra den olönsam med hjälp av riktade skatter och subventioner.
Att det skulle få faktiska konsekvenser ute verkligheten var det ingen som tänkte på innan det var för sent. Elektricitet fanns som regel i överflöd, till mycket låga priser. I Sverige behövde vi inte tänka på det som redan var väl ordnat. Åtminstone var det vad många i beslutsfattande position försökte få svenskarna att tro. Tyvärr känns det igen från flera politikområden. Känslobaserade beslut först – konsekvenser sedan.
I södra Sverige blev den hotande effektbristen uppenbar för flera år sedan. Sydvästlänken tog enorm tid och priserna varierade extremt. Det bortförklarades från miljöparti- och vänsterhåll ofta med att det produceras mer el och till lägre priser än någonsin förr. Men just det har snarare varit en del av problemet. Låga priser under långa perioder gör det svårare att hålla annan väderoberoende produktion lönsam, som kärnkraft och vattenkraft. Elsystemet försvagades snarare än förstärktes.
För hushåll har det inneburit accelererande priser, även före den fullskaliga invasionen av Ukraina. Efter krigsutbrottet går det inte ens längre att binda el-avtal hos de flesta leverantörer.
För företag innebär den nya energisituationen stor osäkerhet när det kommer till att ta beslut om investeringar som innebär ökad elanvändning, även sådana investeringar som syftar till att gå från fossil energi till förnybar. När organisationen Svenskt Näringsliv ställer frågor till företag i södra Sverige är det tydligt att en stor andel av företagen planerar för sådana investeringar och att elbehovet kommer att öka mycket kraftigt. Men osäkerheten om de faktiskt kommer att få tillgång till elen är också mycket hög, misstroendet mot regeringens energipolitik är utbredd.
Exakt hur mycket elanvändningen kommer att öka de kommande decennierna är omöjligt att svara på, men flera bedömer att efterfrågan kommer att mer att fördubblas under de kommande 20 åren. Att klara av att leverera det är en gigantisk utmaning och kräver politiska beslut i dag.
En omställning från fossila bränslen och investeringar i miljövänlig teknik kommer att medföra betydligt större förbrukning än nu. Det ställer enorma krav på ny produktion, på lagringstekniker för vind- och solkraft, samt på elöverföring. Tillståndsprövningar måste gå snabbare och acceptansen för etableringar av kraftproduktion öka rejält. Det är ingen enkel ekvation.
En underskattad problematik handlar om den kraft som försvinner längs vägen. Kraftvärmeverk försvinner, vindkraftverk tjänar ut och vattenkraft tas ur bruk.
Vattenkraft? Ja, just vattenkraften tas ofta för given. Men nya miljöprövningar medför att många mindre vattenkraftverk riskerar att läggas ner, då investeringarna blir för höga för att klara de nya kraven. Det handlar inte minst om den småskaliga vattenkraften i södra Sverige som försvinner.
Energipolitiken är central då den får effekter för miljön, företagsamheten, hushållens ekonomi och inte minst – den nationella säkerheten. Allt det har alla blivit akut påminda om det senaste året. Historiska misstag står oss dyrt redan i dag. Utan tillräckliga kraftåtgärder kommer priset för usel energipolitik att bli ännu högre om 10, 20 och 30 år. Det priset kommer inte enbart att synas på elräkningen.
