När ska statliga bidrag sluta göda kriminella?
Skolverket har sedan 2015 betalat ut närmare 225 miljoner kronor till organisationer som arbetar med läxhjälp.
Men i början av oktober upptäckte Skolverket fusk. Organisationerna har skickat in bluffakturor, manipulerat räkenskaper och påstått att de hyrt lokaler som de aldrig hyrt. Och läxhjälp har i många fall aldrig utförts.
Så vad har pengarna som skulle ha gått till läxhjälp, men som inte gjorde, hamnat?
I en granskning av Expressen framkommer att mycket har hamnat i fickorna hos föreningsledarna. Pengarna har gått till att köpa saker åt deras barn och fruar samt, bland annat, resor till Somalia. De har köpt datorer, mobiltelefoner, hyrt bilar och betalat skulder.
”Bedrägerierna verkar dessutom vara så utbredda att det i princip inte går att åtgärda”Emma Jaenson
Och detta tycks vara satt i system. När Expressen letar efter läxhjälpen hamnar de i källarmoskéer och tomma lokaler. Fisksätra Muslimska Förening som fick en drygt en miljon kronor för läxhjälp har ingen verksamhet alls. När en reporter åker dit är det tomt och ingen på adressen har hört talas om någon läxhjälp.
Under 2021 avslöjade också stiftelsen Doku att en läxhjälpspengar från Skolverket hade gått till en koranskola i Malmö. Föreningen hade hållit föreläsningar av salafister, som bland annat spridit hat mot shiamuslimer och predikat om kvinnans underordning (Doku den 2 juni 2021).
Men är någon förvånad?
Det man borde reagera mot är att staten, trots att det i åratal uppdagats välfärdsfusk, har fortsatt slussa skattemiljoner till moraliskt förkastliga individer som har satt i system att lura till sig bidrag.
Flera av läxhjälpsorganisationer tycks rent av vara skapade i detta syfte.
Susanne Howard, samordnare för Myndighetssamverkan – Föreningar och stiftelser, menar att “Vi ser att det finns kopplingar mellan olika föreningar och att man använder sig av så kallade möjliggörare, personer som används inom ekonomisk brottslighet för att de har viss kompetens inom skatterätt och ekonomi. Som helt enkelt vet hur man ska fylla i blanketterna” (Expressen den 7 november).
Bedrägerierna verkar dessutom vara så utbredda att det i princip inte går att åtgärda.
Således föreslog Skolverket i ett PM under oktober att hela bidraget slopas. Bristerna i föreningarna är så stora och Skolverkets kontroller otillräcklig. Det går helt enkelt inte att betala ut bidragen på ett säkert sätt.
Gott så.
Läxhjälpen bör i stället ligga på skolorna.
De som riskerar att drabbas allra mest av fusket är så klart de barn som behöver läxhjälpen.
Men den här typen av fiffel skadar också på systemnivå. Hur påverkas tilliten till våra myndigheter och välfärdssystem av att det är så till synes lätt för kriminella att sno åt sig av våra gemensamma medel?
Medborgare ska kunna förvänta sig att deras pengar hanteras varsamt. Och försöker någon roffa åt sig mer än de har rätt till, måste de naturligtvis stoppas och straffas. Förhoppningsvis kommer den nya regeringen se mer nyktert på den här typen av kriminalitet, och täppa till alla potentiella luckor.
