Annons
Ledare

När Jan Björklund blev symbol för rysskräck i Sveriges Radio

Dåvarande Folkpartiledaren Jan Björklund varnade 2009 för Rysslands aggressivitet och ville stoppa nedmonteringen av det svenska försvaret. Sveriges Radio kontrade med en programserie om den utbredda svenska rysskräcken.
Ledare • Publicerad 15 februari 2023
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Jan Björklund.
Jan Björklund.Foto: Emma-Sofia Olsson/SvD/TT

Det fanns en punkt där den förre folkpartiledaren Jan Björklund tillhörde de mer klarsynta. På säkerhetskonferensen Folk och försvar i Sälen 2009 konstaterade Jan Björklund: ”Ryssland satsar stora resurser på en militär återupprustning, det är återigen på modet att hylla Stalin. Angreppet på Georgien är en väckarklocka.”

Citatet fick en central roll i en artikelserie i tre delar från Sveriges Radio med rubriken ”Putin och rysskräcken”. Serien siktade in sig på Björklund och ledarskribenter som ”varnar var och varannan dag för Putin och Ryssland”.

Annons

SR-reportern Vladislav Slavic kontaterade att Björklund hade rätt om att Rysslands ökat sina militärsatsningar. Men betonade att det skedde från en mycket låg nivå: ”Detta för att försvara en stat som består av elva tidszoner, och som till ytan är 38 gånger större än Sverige med en ständigt minskande befolkning.”

Ryssland var ute efter att försvara sitt territorium och utgjorde inget hot mot Europa, var den tydliga undermeningen. Ett antal Rysslandskännare intervjuades för att föra fram att den utbredda svenska rysskräcken var irrationell, en skräck baserad på myter och fördomar om ryssen.

Sven Hirdman – den i medier ständigt återkommande Kreml-apologeten – lät bland annat meddela att den svenska hjältedyrkan av balterna är en av de saker som leder till att ”det finns en betydande oförmåga och ovilja att försöka sätta sig in i hur man på rysk sida upplever västs politik”.

Elisabeth Hedborg, tidigare Rysslandskorrespondent för SVT och SR förklarade i hårda ordalag att svensk Rysslandsbevakning var ”generande okunnig” och avslutade: ”Det är väl väldigt bra för dem som vill ha större anslag till försvarsmakten att vi har Ryssland att ta till.”

SR-reportern sammanfattade: ”Eller är det i själva verket vi som hotar Ryssland, sätter vi verkligen alltid demokratifrågan i första rummet när vi agerar österut, medan ryssarna alltid bara agerar utifrån något slags egenintresse? Är det så enkelt att man alltid kan säga att ukrainare, georgier och de baltiska grannarna alltid är de goda i samband med konflikter som uppstår med de onda ryssarna?”

I maj 2010, tryckte Jan Björklund ytterligare på för en omsvängning i försvarsfrågan. I en intervju på Svenska Dagbladets ledarsida konstaterade folkpartiledaren att Gotlandsbriganden behövde återupprättas, att flygvapnets Gripen-plan skulle moderniseras och inte reduceras, Visbykorvetterna beväpnas fullt ut och den i praktiken nedlagda krigsplanläggningen för Sverige återupptas.

2023 är det lätt att konstatera att Jan Björklund hade rätt om Ryssland. Folkpartiledaren hade rätt om det svenska försvarets behov. Alliansregeringen han ingick i hade fel. De efterföljande socialdemokratiska regeringarna hade fel. Sveriges Radio hade fel om hur bevakningen i Sverige såg ut och om vad som egentligen borde lyftas fram om Vladimir Putin och hans offensiva militära ambitioner. Det var inte främst för att försvara sitt eget territorium den ryska militären byggdes upp. Det var för att ta över grannstater.

Vem Putin påminner om råder det numera ingen som helst tvekan om.

Även folkpartister kan ha rätt. Jan Björklund hade det om Ryssland.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons