Annons
Ledare

När fack och regering blir ett

Ett regeringstroget fackförbund som tecknar kollektivavtal fråntar fackuppdraget från en medlemsvald företrädare som inte tillhör rätt parti uppdraget. Gissa landet.
Ledare • Publicerad 26 januari 2022
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Oskiljaktiga. Då LO-ordförande, nu näringsminister (S), Karl-Petter Thorwaldsson.
Oskiljaktiga. Då LO-ordförande, nu näringsminister (S), Karl-Petter Thorwaldsson.Foto: Adam Ihse/TT

IF Metall, ett av de största förbunden inom LO, fråntar en av sina företrädare vid SSAB i Luleå (SVT 25/1) uppdraget. Någon saklig kritik mot det fackliga arbetet som utförts har inte meddelats den berörde avdelningsordföranden, Ulf Karlström. Karlström säger till SVT: ”Det är inget fel på min värdegrund, det har IF Metall själv sagt, och jag har medlemmarnas förtroende. Det är vad jag gör på min fritid som lett fram till det här beslutet.”

Fritiden handlar om att Ulf Karlström är aktiv i ett annat parti än Socialdemokraterna, i det här fallet Sverigedemokraterna. För IF Metall betyder det stopp. ”I grund och botten anser vi att han inte skulle ha varit valbar till den här posten från första början. Enligt oss står inte SD upp för allas lika värde”, säger IF Metalls presstalesman, Jesper Pettersson.

Annons

Medlemmarna på SSAB röstade alltså fel när de röstade på Karlström, enligt IF Metalls ledning. Medlemmarnas värdegrund måste då också anses skakig.

IF Metall är inte vilken förening som helst. Det är ett fackförbund med rätt att sluta kollektivavtal som påverkar även dem som inte är medlemmar i IF Metall. Teoretiskt kan medlemmarna välja att hoppa av IF Metall och bilda ett nytt fackförbund. I praktiken är det dock ett fackförbund som sluter avtal för alla enligt industriförbundsprincipen ”ett fack, ett avtal, en arbetsplats”.

Det sätter frågan om den svenska modellen, där uppgörelser mellan fack och arbetsgivare är grunden för villkoren på arbetsmarknaden, på sin spets. Är det rimligt att de stora fackförbunden har tydliga politiska kopplingar till partier och i synnerhet ett regeringsparti? Om de har det, bör då inte snarare extra försiktighet råda när det gäller att välja bort medlemsvalda företrädare av politiska skäl?

För LO, och i synnerhet förbund som IF Metall, är medlemmarnas politiska preferenser ett bekymmer. Sverigedemokraternas tillväxt har i hög grad skett i dessa grupper, något som också gör att Socialdemokraterna måste anpassa sin politik på annat sätt. Exempelvis i invandrings- och kriminalpolitik.

Kommunals tidigare förbundsordförande Tobias Baudin, numera partisekreterare i regeringspartiet Socialdemokraterna, understryker det i en intervju med Aftonbladet: ”Jag tror att många har blivit förbaskade på att vi inte har velat ta i migrationsfrågan, att det varit lite obekvämt. Men har vi samhällsproblem då måste Socialdemokraterna vara ett parti som ser problemen och tänker göra nåt åt dem. Att man säger som det är, det tror jag är viktigt för många.”

Det går för de flesta halvpolitiskt intresserade att känna igen orden om att säga som det är. Det gör ju dessutom värdegrundsargumentet extra intressant, den moraliska förhöjda plattform som Socialdemokraterna och LO anser sig stå på. Rent faktiskt finns det inget i SD:s program som motsäger att facket ska företräda alla oavsett hudfärg, religion och etnisk bakgrund.

En tidigare tingsrättsdom har underkänt uteslutning på den grunden av en medlem ur LO-förbundet Transport. Den berörde medlemmen Mats Fredlunds var också aktiv SD-politiker. Den domen har överklagats till hovrätten. Joakim Nergelius, professor i rättsvetenskap och expert på Europakonventionen, håller med tingsrätten. ”Generella uteslutningar på grund av att man är aktiv i Sverigedemokraterna är olämpligt och strider mot våra grundläggande rättigheter” säger han till Lag & Avtal.

Man kan resonera som Mats Selberg, universitetslektor på juridiska fakulteten vid Lunds universitet, gör i en text i Lag & Avtal, att staten och domstolar ska hålla sig långt borta från att reglera medlemskap i fria fackföreningar: ”Fackföreningarna är oerhört viktiga för att reglera den svenska arbetsmarknaden – men de är inte en del av statsapparaten.”

Men faktum är att fackförbunden utser domare till Arbetsdomstolen och genom a-kassan ägnar sig åt myndighetsutövning. Till det kommer att LO centralt har meddelat att man avser stödja regeringspartiet Socialdemokraterna med 30 miljoner kronor i valrörelsen, det utöver all annan support. Det gör LO med en mängd politiska krav bifogade till utbetalningsavin.

LO:s ordförande Susanna Gideonsson motiverar i Aftonbladet bidraget med att en majoritet av medlemmarna röstar på S. I senaste SCB låg S-stödet bland LO-medlemmar på 38,8 procent, med SD som näst största parti på 27 procent. Bland manliga LO-medlemmar, där många jobbar i industrin, är avståndet mellan S och SD mindre.

Annons

Den förra LO-ordföranden Karl-Petter Thorwaldsson är numera näringsminister i den socialdemokratiska enpartiregeringen. Den förre ordföranden i Kommunal, Tobias Baudin, är partisekreterare i samma parti. Den tidigare statsministern kom från posten som ordförande i If Metall. De är inte ensamma.

Att skilja på LO och regeringsmakten är inte lätt. Nog har LO en särställning alltid. Den borde användas med viss ödmjukhet om LO menar att den svenska modellen ska försvaras. Fackförbund bör koncentrera sig på sina medlemmars direkta intressen vad gäller arbetsvillkor och skippa partipolitiken.

*I en tidigare version stod att Ulf Karlström uteslutits ur IF Metall. Rätt är att han fråntagits uppdraget som medlemmarna valt honom till.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons