GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

När bränslet och mjölken tar slut

De senaste månaderna visar tydligt att det inte är genom att trycka pengar som människors välstånd ökar.
Ledare • Publicerad 13 oktober 2021
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Tomma hyllor?
Tomma hyllor?
Foto: Frank Augstein

I Storbritannien ringlar köerna till bensinstationerna långa. Det är inte så att det pågår någon extra förmånlig utförsäljning av bränsle. Tvärtom, priserna är väldigt höga. Det råder nämligen brist på nödvändigheterna. I Storbritannien kommer inte bensinen och dieseln ens fram till mackarna eftersom det fattas chaufförer. Det är inte bara på macken som britterna slåss – ibland bokstavligen – om varorna. Från livsmedelsbutikerna rapporteras om tomma hyllor, inte minst saknas det kött och mejeriprodukter.

Den akuta bristen har uppkommit på grund av att Storbritannien har lämnat EU, att de inhemska chaufförerna går i pension, på dåliga arbetsvillkor, skatteförändringar och låga löner rapporterar BBC. Det betyder dock att en grupp kan se sina villkor förbättras drastiskt, personer med lastbilskörkort söks frenetiskt och erbjuds nu löner som många andra yrkesgrupper skulle bli avundsjuka på. Ökade bränsle- och lönekostnader betyder förstås också i nästa led att transportpriser och sedan butikspriser på andra viktiga dagligvaror går upp.

Storbritannien är det tydligaste exemplet på hur varubrist och snabbt stigande priser kan slå till. Just Brexit gör genomslaget tydligare där. Men även i Sverige och andra länder märks både brist och prisuppgångar på många varor och tjänster. Det mest uppenbara är bränsle och el, som inte bara stiger med marknadspriserna utan också med skatter som ökar extra med priserna. Vi har till och med moms på energiskatten och koldioxidskatten, alltså skatt på skatten.

Medan medborgarna plågas dubbelt av höjda priser vid bensinpumpen och på elräkningen så drar alltså staten in desto mer. Det är som ett extra hårt rapp med linjalen på medborgarnas fingrar. Det är ju inte med sprudlande glädje genomsnittssvensken fyller sin tank och tömmer sin plånbok vid macken, vilket man ibland får intrycket av när man hör Miljöpartiets språkrör tala.

Under sommaren och hösten har också en mängd andra varor i allt från elektronik till cykeldelar saknats på hyllorna. Fler ville spela datorspel och fler ville cykla, samtidigt som fabriker fick stänga eller dra ner produktionen under pandemin och varor fastnade i hamnar – eller i Panamakanalen. Containertransporterna drog i väg i pris, rederierna hann inte med och försöker nu investera i kapp. Det talas redan om att julhandeln kommer att få problem att leverera det kunderna vill ha.

Faktorerna som spelar in när priser drar i väg och brister uppstår är många. En del är politiskt framkallade, en del är pandemin, en del är väder och en del är marknadens naturliga reaktion på de andra faktorerna.

Det som pågår är också en ekonomisk lektion i realtid. Det lär oss grunden om att ekonomi handlar om knappa resurser. Det är inte bidrag från staten, skatter till staten eller nytryckta pengar som skickas ut till medborgarna som gör att det blir mer bröd i butikernas hyllor. Ingredienserna måste först planteras, vattnas, skördas, förädlas, bakas och köras ut till kunderna innan de kan köpas.

Det är märkligt – och väldigt oroande – att politiska debatter nästan aldrig handlar om det.

Petter BirgerssonSkicka e-post