Naomi Abramowicz: Naomi Abramowicz: Regeringen sviker hederskulturens offer
Nej, säger justitieminister Morgan Johansson (S). Det blir inget förbud mot kusinäktenskap. Förslaget, som har varit uppe för diskussion åtskilliga gånger, avfärdas nu till slut av regeringen.
Varför? För att det räcker med de straffskärpningar som regeringen har gjort gällande tvångsäktenskap. Och så länge det inte rör sig om direkt tvång kan man ju inte förbjuda vuxna människor från att gifta sig med varandra, menar Johansson.
Regeringens ovilja att förbjuda kusinäktenskap visar att den inte har förstått hur centralt kusingifte är för att bevara hederskulturens normer bland invandrargrupper med rötter i Mellanöstern, Centralasien och Nordafrika. I ursprungsländerna sker så många som 20-55 procent av alla äktenskap inom släkten.
Kusinäktenskap är ett av de mest effektiva sätten för att stärka släktens – eller klanens – makt och att utöva kontroll över dess medlemmar. Det är ett av skälen till att de mäktiga kriminella klanerna i Sverige arrangerar äktenskap inom släkten. Och det är just därför som den katolska kyrkan under tidig medeltid gjorde sitt yttersta för att bekämpa kusinäktenskap och incest: för att kyrkans makt stärktes när den kunde försvaga starka ätter och klaner.
Forskning visar att motverkandet av kusinäktenskap har varit en bidragande faktor till individualiseringen och demokratiseringen av Västeuropa (Kvartal 25/2 2020). Medan förekomsten av kusingifte är starkt förknippad med kulturer med en låg grad av självständighet, där släktens väl går före den enskildes rätt till frihet och självbestämmande.
Det är en av anledningarna till att det inte räcker med ett förbud av tvångsäktenskap för att komma åt kusingifte. Inte bara för att det är svårt att få fällande domar, då potentiella vittnen ofta tillhör släkten och inte skulle göra eller säga något för att skada den. Utan för att även om giftermålen inte alltid är tvång i explicit mening rör det sig i stället om implicit tvång.
I kulturer som premierar klanens bästa framför individens finns det stora sociala risker förknippade med att bryta mot dess önskningar. Priset för den som vägrar att lyda kan bli skyhögt. Man kan riskera att bli en paria, utfrusen ur familjen eller utstött för alltid från det enda sociala sammanhang man har och känner till. Vetskapen om det kan räcka för att man ska anpassa sig efter släktens förväntningar, det behövs inte nödvändigtvis hot om eller faktiskt fysiskt våld. Så stark är kontrollen inom hederskulturen. Och därför lyckas den fostra lojalitet.
Ett förbud mot kusingifte är sannolikt en av de viktigaste åtgärderna för att motverka hederskulturens förekomst i Sverige. Det skulle skänka frihet till alla vars framtid inte är deras egen, utan som avgörs av släktens önskemål.
Ändå låter regeringen bli. Det är ofattbart.
