Annons
Ledare

Naomi Abramowicz: Naomi Abramowicz: Kommer Ukraina att få den fredsskadade svensken att nyktra till?

Den judiske författaren och cancerforskaren Georg Klein föddes i Budapest, Ungern den 10 december 1925. Till skillnad från många andra av sina generationskamrater överlevde han Förintelsen, och lyckades fly till Sverige vid 22 års ålder.
Naomi AbramowiczSkicka e-post
Gästkrönika • Publicerad 27 februari 2022
Detta är en personligt skriven text i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.
Lika och olika.
Lika och olika.Foto: 9200

Som författare skrev Klein om den fredsskadade svensken. Han menade att det inte var han – med erfarenheter av krig, ondska och ockupation – som var krigsskadad, utan att det var svensken som bör ses som avvikande. Det är erfarenheten av fred som är det onaturliga, inte krigserfarenheten, skrev Klein i essäsamlingen Den sjunde djävulen (Bonniers förlag 1995). Det är svenskens världssyn som har blivit avtrubbad av den långa freden, menade han.

200 år av fred och frihet har onekligen satt sin prägel på Sverige. Den har påverkat både vår nationella identitet och vårt förhållningssätt till krig och katastrofer. Krig kan förvisso ske, men inte här. Katastrofer är något som drabbar andra, men inte oss.

Annons

Synsättet har präglat såväl gemene man som svensk politik. När en nationell kris slår till finns det inte sällan något yrvaket över reaktionen. Det har varit uppenbart i flera kriser under 2000-talet, från tsunamikatastrofen 2004 till hanteringen av coronapandemin under våren 2020 ­– då responsen var alldeles för saktfärdig. Kriser ska, om möjligt, enbart ske på kontorstid. Och helst inte alls, förutom i övningssammanhang där de enbart är en teoretisk möjlighet.

Att svensken är fredsskadad förklarar även den tidigare blocköverskridande nonchalanta inställningen till försvaret. Ett särintresse, sa dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt (M). ”Den sista miljarden för att få ihop en statsbudget kan man alltid ta från försvaret”, ska före detta statsministern Göran Persson (S) ha sagt. Så talar statsministrar som aldrig har stått inför hotet om krig och aldrig har behövt tänka på hur de ska försvara sin befolkning.

Samma nonchalanta förhållningssätt till försvaret återfinns på fler håll i samhället. Det finns en rad hinder för försvaret när det gäller att kunna utöva sin verksamhet, trots beslut om att växla upp och stärka krigsorganisationen. Och nej, det handlar inte enbart om den ryska despoten Vladimir Putin. Utan i Sverige påverkas Försvarsmaktens möjligheter att öva av ovanliga groddjur, stressade hästar och långsam statlig byråkrati som gör att det kan ta upp till tio år att få tillstånd. Den typen av hinder finns enbart i ett land som äger världsrekordet i fred.

Men Europa ställs inför en ny verklighet nu. Något som bör stå klart för alla efter händelserna i Ukraina, ett land som bara ligger två timmar bort med flyg från Kastrup. Efter den senaste veckan känns den fredsskadade svensken hopplöst godtrogen.

Den långa freden har brett ut en optimismens och önsketänkandets rosafärgade slöja över slagfälten och graven, skrev den krigsskadade Georg Klein. Han hade rätt.

Annons
Annons
Annons
Annons