Annons
Ledare

Mjukisen Ingves

Stefan Ingves kapitulerar om reporäntan. Ansvaret för att hantera en lånebubbla lägger han på regeringen.
Ledare • Publicerad 18 december 2013
Nyfödd duva.
Nyfödd duva.Foto: Foto: BERTIL ENEVÅG ERICSON / TT

För första gången på länge var riksbanksdirektionen enig. Reporäntan sänks med 0,25 procentenheter till 0,75 procent. Betyder det att Riksbanken har mer rätt i sin analys av nuläget och i sina prognoser av framtiden än tidigare? Nej. Enighet kan tyda på något annat. Är det omgivningens press, snarare än en självständig analys, som fått alla sex ledamöter att ställa sig bakom en sänkning av reporäntan?

Stefan Ingves menar självklart att det inte är så. Prognoser måste ständigt förändras eftersom världen inte är konstant är hans budskap. Och när inflationen inte tar fart utan ekonomin till och med visar tendenser till deflation – vad finns då mer att göra än att sänka styrräntorna? Kritiker som förra vice riksbankschefen Lars E O Svensson har pekat på att en onödigt hög nivå på reporäntan kan ha kostat 60 000 jobb. Svensson hävdar samtidigt att det egentligen inte finns någon överskuldsättning i hushållens bolån, eftersom de som lånar mycket är de som också tjänar mycket. En majoritet av bankanalytiker, ekonomer och debattörer har hakat på Svensson.

Annons

Det går inte att komma ifrån känslan att Stefan Ingves påverkats av omgivningen och därför gör förändringen motvilligt. Sänkningen kommer när många viktiga kurvor pekar åt rätt håll. Sysselsättningen ökar tämligen starkt. Arbetslösheten i procent – som påverkas av att antalet i arbetskraften ökar – är även den på väg att vända neråt. Enligt Riksbankens prognos kommer den regering som tillträder hösten 2014 att kunna se hur arbetslösheten stadigt dalar. Det samtidigt som lönerna stiger med nära 3 procent per år. Köpkraften för merparten av svenskarna kommer att öka väsentligt. Många företag kommer att söka efter rätt kompetens, brist på arbetskraft råder inom flera kvalificerade yrken.

Likadant har de räntebeslut som tas i dag mest betydelse för ekonomin de kommande åren. Om utvecklingen blir så stark som i prognosen kommer inte inflationen att utebli. Precis som finanspolitiken, med skatter och bidrag är det svårt att parera konjunktursvängningar med penningpolitik. Risken är att åtgärderna kommer i fel fas, stimulerande åtgärder när återhämtningen redan tagit fart, åtskruvande åtgärder när ekonomin redan vänt neråt. Ha exempelvis Riksbankens räntehöjningar hösten 2008 i åtanke, reporäntan bestämdes till 4,75 procent i september det året. Några veckor senare kraschade Lehman Brothers och finanskrisen lamslog marknaderna.

De som kritiserar riksbankschefen kan ha haft rätt när det gäller besluten som togs för ett år sedan. Det betyder inte beslutet att sänka nu är rätt. En sak går att slå fast: ingen vet med säkerhet.

Risken är ändå att det finns en övertro på hur räntesänkningar påverkar företags investeringar. Det är inte säkert att det blir lättare för företagaren att få lån i den lokala banken för att Ingves och hans kollegor skruvar ner den ränta Riksbanken har i förhållande till bankerna.

Bolånen påverkas inte heller per automatik, även om flera banker sänkte sina korta bolåneräntor i går. Det som kan kännas skönt i december 2013 för dem med höga bolån kan dock vändas till obehag 2016. När det i dag går att låna till bostaden för runt 2 procents ränta kan även en ränta på historiskt modesta 4 procent komma att kännas hård. Klart är att Stefan Ingves lägger över mycket av det ansvaret på finansdepartementet och finansinspektionen. ”Ju mer de gör på andra håll desto mer frihet har vi att hantera penningpolitiken”, förklarade Ingves på presskonferensen. Det är inte första gången Ingves kommer med liknande påpekanden. Det är dock inte särskilt sannolikt att Anders Borg och Moderaterna går in i en valrörelse med en nedtrappning av ränteavdragen på programmet, även om ett sådant skulle vara ett effektivt vapen mot överbelåning.

Vad gäller sysselsättningen och tillväxten kan stat och regering däremot genomföra betydligt mycket mer genom att investera kraftigare i långsiktigt jobbskapande infrastruktur: Järnvägar, vägar, bredband och kvalificerade yrkesutbildningar – allt så mycket viktigare än några tiondelars sänkning av reporäntan.

Petter Birgersson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons