Miljöforskarnas råd: Atomkraft, ja tack

Forskarnas slutsats är att andelen energi med noll eller lågt utsläpp av koldioxidutsläpp måste tre- eller fyrfaldigas till 2050. De metoder som pekas ut är förnyelsebar energi (som sol, vind och vatten), kärnkraft och koldioxidlagring vid användning av fossil- och bioenergi.

Den som ser klimatförändringarna som en av vår tids största utmaningar borde ha svårt att komma förbi kärnkraften som en del av lösningen. Ofta saknas tyvärr den intellektuella hederligheten. Det parti som intensivast går till val på att dess politik är bra för klimatet, är samtidigt benhårt emot kärnkraft.

Miljöpartiet framhåller gärna IPCC:s rapport när det gäller vilken temperaturförändring som jorden riskerar, men är tyst om att kärnkraft lyfts fram av panelen som en viktig dellösning.

Forskningsförbudet kring kärnkraft är borta sedan några år. Att utveckla en fjärde generations kraftverk, där kärnbränslet utnyttjas i avsevärt mycket högre grad än i dag och lämnar betydligt mindre radioaktivt avfall efter sig, är ett realistiskt mål i dag.

Därför vill Kungliga tekniska högskolan, Chalmers och Uppsala universitet bygga en kärnkraftsreaktor i forskningssyfte. Enligt Dagens Industri hamnar prislappen för en sådan runt 1,5 miljarder kronor (14/8).

Alliansen är splittrad i frågan, med Folkpartiet som starkaste förespråkare och Centern som mest negativa. Men vetenskapsrådet har fått i uppdrag att ta ställning i frågan, och den 1 oktober ska rådet redovisa sin inställning. Då har Sverige valt regering.

Om Miljöpartiet får bestämma spelar det ingen roll vilken slutsats Vetenskapsrådet drar. För MP är snygga plakat viktigare än vetenskap.