GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Sofia Nerbrand: Med Archer kan Ukraina slåss bättre å våra vägnar

Putin måste besegras på slagfältet. Annars kommer Ryssland att fortsätta kriga mot väst.
Sofia NerbrandSkicka e-post
Ledare • Publicerad 19 januari 2023 • Uppdaterad 20 januari 2023
Sofia Nerbrand
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Trelleborgs Allehanda politiska etikett är liberal.
Artilleripjäsen Archer kommer snart att användas mot den ryska angriparen i Ukraina.
Artilleripjäsen Archer kommer snart att användas mot den ryska angriparen i Ukraina.Foto: Thomas Sattermann/BAE Systems Bofors

Äntligen beslutade regeringen att skicka Archer till Ukraina. Det är ett svenskutvecklat och mycket avancerat artillerisystem, som länge har stått högt uppe på president Volodymyr Zelenskyjs önskelista till Sverige. Nu är det extra angeläget att sändningarna blir av då kriget står och väger.

Det är av yttersta vikt att Ukraina får tillräckligt mycket och tunga vapen för att kasta ut de ryska ockupanterna. Som Finlands statsminister Sanna Marin sade häromdagen på World Economic Forum i Davos finns det inget alternativ till att vinna över Ryssland. Får Putin – och andra aggressiva despoter – klart för sig att de kan uppnå sina mål genom våld och att erövra andra staters territorium slungas vi in i en lång period av väpnade konflikter i hela världen.

”Sveriges senaste paket till Ukraina kommer att göra stor skillnad.”

Ändå finns en avvaktande hållning – eller rentav ett motstånd – att bistå med mer militära medel på vissa håll i Europa. Inte minst Tysklands förbundskansler Olaf Scholz har hållit emot sedan kriget bröt ut. Även om han snabbt lade om landets försvarspolitik efter krigsutbrottet och började rusta upp rejält är hans parti SPD nu motsträvigt till att skicka den tysktillverkade stridsvagnen Leopard 2 – och säger nej till andra länder, såsom Polen, som önskar göra så om inte USA också sänder sina Abrams. Argumentet är att man inte vill eskalera kriget och ytterst undvika en kärnvapenattack från Ryssland.

Men tack och lov stiger trycket på Scholz att ändra sig. Insikten om att vi i väst måste bidra substantiellt till att vinna kriget ökar. Utsikten att fasorna i Soledar och Dnipro fortsätter förskräcker också.

Förhoppningsvis kommer Tyskland att ge med sig när försvarsministrar och andra ledande företrädare från över 50 västländer möts på den amerikanska flygvapenbasen Ramstein i södra Tyskland under fredagen.

USA har hittills skickat dubbelt så mycket militärt stöd som Europa, men EU-länder har å andra sidan tagit hand om miljoner krigsflyktingar. Ska inte de 44 miljonerna ukrainarna få se sin frihet och sitt välstånd bombas sönder fullständigt behöver fler regeringar göra som Ulf Kristerssons.

Sedan kriget bröt ut för elva månader sedan har Sverige gett Ukraina militärt stöd för totalt 6,3 miljarder kronor. Torsdagens beslut innebär att vi till denna summa lägger ytterligare 4,2 miljarder kronor.

Sveriges senaste paket till Ukraina kommer att göra stor skillnad. Archer plus 50 stridsfordon 90 samt pansarvärnsroboten NLAW förstärker den ukrainska arméns förmåga rejält.

Beslutet uppmärksammas också internationellt och kan i bästa fall få fler att följa efter. Försvarsminister Pål Jonson (M) kan vara stolt över handlingen när han träffar sina kollegor i Ramstein. Tabut om att skicka stridsvagnar måste brytas. Fördömande ord biter nämligen inte på Putin. Han förstår bara vapenspråk.

Styrkeförhållandet behöver därför förändras. Ukraina måste få överhanden – praktiskt uppbackat av väst med pansar, flygunderstöd, artilleri, luftvärn och infanteri.