Johanna Nylander: Matkrisen får inte drabba nyfödda
Stress över att inte kunna ge sitt nyfödda barn mat har de senaste månaderna inte bara drabbat familjer som lever i svår fattigdom, utan är i högsta grad en realitet i både krigets Ukraina och i ett av världens rikaste västländer, USA.
”Modersmjölksersättning räddar liv.”
I vissa delar av USA råder det så stor brist på modersmjölksersättning att mammor försöker koka ihop egna blandningar att ge sina nyfödda bebisar. Det är tragiskt då små barn, särskilt under första halvåret, behöver den speciella sammansättning ämnen som bara finns i bröstmjölk och de ersättningsprodukter som är särskilt framtagna för att likna den. Innan mjölkersättningen fanns dog barn av den enkla anledningen att de inte fick rätt, eller tillräckligt, med näring.
Alla kan inte amma, några vill inte, och för många är det så svårt att ersättning har varit en livräddande produkt, inte bara för barnet i fråga, utan även för den nyblivna moderns hälsa. I västländer med tillgång till rent vatten borde tillgången på ersättning vara lika självklar som andra basvaror, och inget som får bli en bristvara.
Modersmjölksersättning räddar liv, och det är en av de varor som exempelvis annars bojkottande västerländska företag liksom mediciner fortfarande säljer i Ryssland. I USA beror bristen på en kombination av anledningar. Pandemin har slagit till mot produktionskapaciteten och en fabrik råkade ut för bakterier och fick stoppa tillverkningen. Samtidigt har landet haft höga tullar och restriktioner på import av ersättning som har särskilda krav på märkning för att få säljas i landet.
Att välja att flaskmata sitt barn anses ibland fortfarande som något uppseendeväckande. I Sverige finns det särskilda regler för hur modersmjölksersättningen får säljas och det är förbjudet att göra reklam för produkterna. Dessutom måste det stå på alla förpackningar att amning är bättre för barnet.
Den allmänna bilden som visas av amning är att det är något förhållandevis lätt och som kommer naturligt när barnet ligger där på bröstet de första dagarna. Så är det för många, men långt ifrån alla. Att få rätt tag och teknik kan vara så svårt att man behöver stanna flera dagar på BB för att få i gång det och kan behöva stöd i flera månader för att klara av det. Det kan krävas pumpning och träning och amningsnapp och fetvadd och svampbehandling och sårvård och det är ändå inte säkert att det räcker till. I länder som USA, där föräldraledighet är något som man kanske kan ha i några veckor, är det heller inte konstigt att många väljer att flaskmata av rent praktiska skäl.
Kunskapen kring amning och flaskmatning behöver öka hos beslutsfattare även här för att säkerställa att så många som vill får möjlighet att välja hur man vill mata sitt barn. Dålig krishantering eller kassa politiska beslut får inte leda till brist på ersättning till nyfödda här.
Johanna Nylander är fristående krönikör på ledarsidan
