Petter C Larsson: Många ingredienser i Eurovisions riskgryta
Malmö är känt för sin kulturella mångfald, men har också problem med segregation och socioekonomiska skillnader. Denna dynamik kan förstärka säkerhetsriskerna under ett så högprofilerat evenemang. Eurovision i Malmö är inte bara ett test av den organisatoriska förmågan utan också ett tillfälle att finna balans mellan firande och säkerhet.
Stadens varierande demografiska sammansättning rymmer starka politiska, ideologiska och religiösa övertygelser, vilket gör den till en potentiell konflikthärd. De anti-israeliska narrativ som finns bland vissa grupper, som är kopplade till konflikten mellan Israel och Palestina och Iran och Israel, kan förvandla Eurovision från en kulturell fest till en plattform för politiska uttryck.
Säkerhetsfrågorna är komplicerade med flera potentiella fallgropar. Angripare har flera högvärdiga måltavlor att välja på, som rör sig bortom arenan till olika platser i staden. Terrorism inklusive radikaliserade ensamagerande personer och cyberattacker utgör seriösa hot, allt från fysiska attacker till störningar i direktsändningen. Evenemangets internationella synlighet gör det till ett attraktivt mål även för icke-våldsamma grupper som vill sprida sitt budskap över hela världen i direktsändning.
Dessutom kommer den koranbränning som ansökts tillstånd för sannolikt att öka temperaturen och eventuellt leda till våldsamma protester eller sammanstötningar med polisen om den ges tillstånd eller genomförs utan lov. För att hantera dessa risker krävs en heltäckande säkerhetsstrategi. Samarbete mellan lokala och internationella brottsbekämpande myndigheter och säkerhetstjänster kommer att vara avgörande för att minska hoten från olika hotaktörer.
Miljöaktivister utgör också en särskild sorts utmaning. De ser Eurovision som en arena för protester och kan därför försöka sig på störande handlingar under liveframträdanden. Sådana incidenter kan allvarligt skada evenemangets rykte genom att ge en säkerhetsmässigt kaotisk bild till en världsomspännande publik.
Taktiskt stöd av utländska poliser kräver noggrann strategisk planering. Dessa ytterligare resurser bör helst sättas in i stödjande roller för att undvika de risker som är förknippade med att icke-svenska poliser direkt deltar i kravallbekämpning. Detta tillvägagångssätt minimerar risken för ”live-drama”, där konfrontationer mellan internationell polis och lokala demonstranter kan eskalera i onödan.
Principen om att säkerhetsåtgärder ska belasta det som ska skyddas så lite som möjligt bör vägleda säkerhetsupplägget. Alltför strikta säkerhetsprotokoll kan i sig bli en riskkälla och leda till ineffektiv resursanvändning, ökad oro bland allmänheten och upptrappade konfrontationer. Att hitta en balans mellan adekvat säkerhet och överdrivna åtgärder kommer att vara avgörande för att det förblir en hyllning till kulturell mångfald.
Eurovision är en möjlighet för Malmö att anordna evenemang som är säkra, inkluderande och återspeglar dess mångkulturella etos. Skänk gärna en tanke till dem som jobbar med säkerheten under eventet – de kommer att ha fullt upp!
