Madeleine Brandin: Madeleine Brandin: Sopigt avfall en resurs
Nu när det våras trillar förslag på nya utemöbler ned i brevlådan. Det finaste är återvunna material, återvunnen plast blir till sitsar, rep, plastrotting. Det gäller även kläder, jag hade en fleecekappa gjord av gamla petflaskor.
Vi som inte vill att hus ska rivas har fått ett nytt argument i hållbarhet. Byggnader ska återanvändas, rivningsmaterial ska få nytt liv.
System där byggföretag betalar återvinningsföretag för att bli kvitt miljöfarligt avfall har gjort sopor till en handelsvara i den undre världen. Just nu pågår en rättsprocess mot företaget Think Pink, som tagit emot rivningsavfall mot betalning, lovat att sortera det, men i stället dumpat det osorterat i glesbygd och småkommuner. I flera fall har avfallet självantänt och giftiga gaser besvärar kringboende. Ett kryphål i lagen gör att man får lagra 10 000 ton avfall under tre år. Först därefter klassas det som deponi. Och då forslas soporna kvickt till ny kommun.
Under långa tider bodde människorna på landsbygden och avfallet bara grävdes ner eller lades på hög utanför boplatsen. När folk flyttade in till städerna för hundratals år sedan blev soporna snart ett problem. Vanan att slänga ut soporna genom fönstret ned på gatan blev ohållbart. I bästa fall lades avfallet i en grop på gården med en torrklosett ovanpå, när gropen var full täcktes den och dasset flyttades. Förutom den vedervärdiga stanken drog de till sig skadedjur som spred farliga sjukdomar. Under 1800-talet började man köra bort soporna och elda upp dem. Men stora soptippar som växte upp utanför städerna förstörde grundvattnet och orsakade stora, giftiga, rökmoln när de brändes. Inte förrän koleran nådde Sverige år 1834 hamnade soporna på agendan. Runt sekelskiftet hade de flesta svenska städer ordnat kommunal renhållning.
Det finns de som gläds åt gamla sopor. Det är arkeologer som kan läsa ut om bosättningar och vardagsliv genom att gräva i tusenåriga gamla latriner.
Ett sätt att låta soporna göra nytta är att elda upp dem och ta vara på energin. Sedan förbudet mot att deponera sopor infördes i Sverige 2005 har soporna i stället förts till sopförbränningsanläggningar som kopplas till fjärrvärmenät. Femton procent av fjärrvärmebehovet kommer nu från avfall.
Idag återvinns fjorton procent av hushållsavfallet i Sverige med biologiska metoder, kompostering eller i biogasproduktion. Vi återvinner dessutom större delen av tidningspapper, kartong, metallförpackningar, glas, PET-flaskor och bildäck genom sopsortering. Stålskrot utgör råvaran vid en tredjedel av landets totala stålproduktion. Äckligt avfall har blivit en viktig resurs.
Madeleine Brandin
Arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt
