GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Madeleine Brandin: Privata bestyr i offentliga rummet

”Blåsans koppel”, med detta uttryck menas att människor blir underordnade funktionen som bestämmer hur långt man kan ta sig och hur länge man kan vara borta från en fungerande toalett.
Ledigt?
Ledigt?
Foto: Helena Landstedt/TT
Detta är en personligt skriven text i Trelleborgs Allehanda. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Lagstiftningen är tydlig. Personer med funktionsvariationer ska ha samma plats som andra när det gäller tillgänglighet. Enligt plan- och bygglagens 8:e kapitel ska en byggnad vara lämplig för sitt ändamål, ha en god form-, färg- och materialverkan, och vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Det man först tänker på när det handlar om tillgänglighet är det som syns på långt håll, som rullstolar. Men även dålig syn och hörsel, även mer subtila hinder som hjärtklappning, yrsel hör dit. Liksom intellektuell funktionsvariation.

Men låt mig bara ta ett tydligt exempel. Toaletter. Radioessän i P1 21 januari 2021 av David Wästerfors handlade om toaletter på krogen. En yngre benlös man beskrev dilemmat att inte kunna lita på att det finns en handikappanpassad toalett på krogen, på caféet, i konserthallen eller på jobbet. Toaletten kanske finns men kräver en särskild nyckel. Toalettutrymmet kan vara belamrat med skurhinkar och lådor. Det som är lätt och diskret för många blir genant och besvärligt för somliga. Privata angelägenheter blir offentliga. Att leva med funktionshinder innebär en hel del planerande. För att delta i samhällslivet på samma nivå måste alla ha tillgång till offentliga toaletter.

När jag arbetade med att bevilja bygglov mötte jag ofta harmsna husbyggare som undrade vad samhället hade att göra med deras privata toaletter i bostaden. Jo, det handlar också om bostadsanpassningbidrag. Om någon i hushållet blir rullstolsburen så kan den begära att samhället betalar tillgänglighetsanpassning i bostaden. Det kan betyda att ta bort trösklar, montera fast handtag, men också större ombyggnader av toalettutrymmet. Då ska kommunen betala. Därför kontrollerar byggnadsnämnden att det som byggs nytt är anpassat från början. Det är bra för de flesta med ett rymligt hygienutrymme, man kan bryta benet på skidsemestern, familjen kan få småbarn. Det är helt enkelt utmärkt om bostäder är användbara för alla.

Vi besöker toaletter även för att kontrollera vårt utseende genom en titt i spegeln. Det handlar om att bygga upp sitt ego. Offentliga toaletter är bra för unga och gamla. De behövs på badstränder, i småbåtshamnar, i stadscentrum, på stationer. Tyvärr finns det stora problem. De snuskas ned, de vandaliseras. De används för knarkhandel och överfall. Barn och ungdomar vittnar om fördärvade hygienrum i skolmiljön. Ytterst tråkigt och irriterande, men kostnader för underhåll är av nöden. De ska inte stängas.

Madeleine Brandinarkitekt och författare, bosatt på Söderslätt

Läs mer