Madeleine Brandin: Madeleine Brandin: Gamla industrilokaler oersättlig tillgång
Vid förra sekelskiftet fanns det femhundra tegelbruk i Sverige, år 1985 fanns bara 12 stycken kvar och nu är även Minnesberg, Tjustorp och Östra Grevie nedlagda. Hur kunde det bli så illa? Tegel är ett utmärkt byggnadsmaterial, hållbart, miljövänligt, ger oändliga möjligheter till variation och uttryck. I Trelleborg finns ett hus från 1904 som Minnesbergs tegelbruk använde som katalog över vilka tegelstensformer, färger och glasyrer man kunde erbjuda. Jag har räknat till 27 olika!
Tyvärr tillverkas alltså inte tegel längre i Sverige. Det finns en del depåer med sten för återanvändning. Petersens tegelbruk i Danmark ger ut ett magasin med bilder av riktigt bra ny arkitektur som väcker en häftig längtan.
Tegelarkitektur är en skånsk tradition i förvandling. Mur- och putsföretagen ligger i framkant med forskning och utveckling. Det handlar om hantverk och materialitet i fogar och stenens yta.
Kalk har använts i kyrkor och slott, men även i den enklaste skånelänga. Kalciumkarbonat, den vita kalkstenen, tas ur jorden, bränns i ugnar, sen släcks den, blandas med sand och används för att mura och putsa och måla. Denna beprövade teknik är bra även i ny arkitektur. Hantverkare återupptar konsten att göra ornament och utsmyckningar av kalksten.
Varvsstaden i Malmö genomgår en imponerande transformation. Kockums gjuteri, maskin-, vagns- och dieselverkstäder, alla från början av 1900-talet ska bevaras och fyllas med nya verksamheter. Konst- musik- och teaterhögskolorna kommer snart att flytta in. Redan har gamla ubåtshallen blivit högskola, Sveriges television och till och med Maxi huserar i delar av Kockums gamla byggnader. Stapelbädden är nav för ungdomsverksamhet. Utvecklingschef Hanne Birk berättade om gamla industribyggnader som en resurs. Ta inte bort det som innehåller estetik och energi. Ha stora ambitioner och ett innovativt sinne. Återbruk är dyrt, men ger nya ger nya näringar, nya arbetssätt.
Rum för kultur är inte bara där besökaren upplever musiken eller konsten utan också där kulturen först produceras. Ylva Frid och Victoria Percovich beskrev att rum för detta finns i ”fickor” i städerna och på landsbygden. Det är ofta ruffa lokaler med lägre kostnader.
Tyvärr har Trelleborg AB redan rivit sina stora byggnader mot Glasbruksgatan. Det skär i hjärtat att passera. Ännu finns möjlighet att fatta framtidsinriktade beslut för den kommunägda Gasverkstomten. I alla kommuner finns gamla industribyggnader med laddning och kvalitet som bör tas tillvara för nya verksamheter. Ger något unikt och extra. Varvstaden visar att det går om man vill.
Madeleine Brandin
arkitekt och författare bosatt på Söderslätt