GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Madeleine Brandin: Fel att använda god jord till lagerhallar och fängelser

Det är skillnad om den goda jorden används till sådant som är bra för mänskligt nära dagligt liv än tvivelaktiga hamnvägar och storskaliga lagerhallar och fängelser.
Madeleine Brandin
Gästkrönika • Publicerad 17 november 2021 • Uppdaterad 18 november 2021
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Trelleborgs Allehanda politiska etikett är liberal.
Ska användas rätt.
Ska användas rätt.Foto: Tomas Nyberg

En svindlande tanke: Världens bördigaste jordar finns i södra Skåne. De är av nationellt intresse och ska skyddas från exploatering.

I Miljöbalken stadgas att brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar bara om det behövs för väsentliga samhällsintressen och det inte finns annan lämplig mark. Väsentligt samhällsintresse för vem? Och annan mark? Beror ju på vem som äger marken. Våra samhällen som finns här har utvecklats i kraft av den goda jorden. Kommunerna verkar och ansvarar för samhällsservice inom sitt territorium och finansierar detta med kommunala skatter och avgifter. Då kan man inte bara knuffa bostadsbebyggelsen över kommungränsen.

Annorlunda är det att lokalisera statliga behov. Det blir väldigt svårt att förstå att ett stort fängelseområde på bästa jordbruksmark blir godkänt medan två villor i Gylle utanför Trelleborg liksom i Beddinge fått nej. I Gussnava och i Hagestad i Ystads kommun sa förvaltningen nej, politikerna sa ja, länsstyrelsen sa nej. Motiven är bördig jordbruksmark. Överklagandeprocesser pågår i flera fall. Kommunerna vill här hjälpa sina invånare till ett önskat boende.

En ny rapport från Jordbruksverket, som berättats om i TA, visar att stora odlade arealer försvinner varje år. När jorden asfalteras och bebyggs är det oåterkalleligt. Medan om marken ligger i träda kan den åter bli odlingsmark. Vindkraft tar inte mycket mark i anspråk. Solceller kan tas bort och marken odlas igen.

De första Markhushållningsprogrammen gjordes i slutet av 1970-talet. Städerna fick växa inåt, värdelös mark användes till nya bostäder och man byggde tätare. Sen kom en tid då bönder fick bidrag genom EU för att inte odla utan låta marken ligga i träda. Då blev det svårt att förklara varför marken skulle skyddas.

Förtäta idag är inte samma som på 1970- talet. Villamattor och miljonprogramsområden har ersatts av mer varierade småhusområden och högre flerbostadshus placerade mer stadsmässigt. Övergivna industriområden och hamnar har blivit attraktiva för boende och stadsliv. Det är en annan tid nu. Bebyggelsen ser annorlunda ut. Människor lever andra liv. Men i de mindre städerna finns ett värde att få fortsätta bygga och bo i småstadens skala och charm. Och drömmen att bo på landet uppfylls när äldre ekonomibyggnader byggs om till lägenheter och grönsaker odlas runt knuten.

Ett fängelse eller en datorlagerhall är inte ett väsentligt intresse på lokal nivå (även om arbetstillfällen kan locka), men några nya bostäder i ett mindre samhälle kan vara nödvändigt för ortens liv, även om de byggs på den goda jorden.

Madeleine Brandin, arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt