GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Madeleine Brandin: Bygg nytt men snyggt

Nya hus väcker känslor. Och debatt. Det handlar om vår gemensamma miljö.
Madeleine Brandin
Gästkrönika • Publicerad 9 juni 2022
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Trelleborgs Allehanda politiska etikett är liberal.
Nytt. Snyggt?
Nytt. Snyggt?Foto: Stefan Jerrevång/ TT

Ett besök i huvudstaden gav nya intryck. Många stora nya kompakta bostadsområden, både strandnära och i förtätad innerstadsmiljö, både förtjusande och förfärande. Här varvas också med skog, morän, ekbackar och gul ginst.

Intressant var att iaktta att nya bostadshus ligger helt nära bullrande trafikleder. Det är ett medvetet val. Under senare år har diskussionerna gått höga om hur man ska kunna bygga där folk vill bo i Stockholm, nämligen centralt. Restriktioner kring buller och luftmiljö omöjliggjorde detta. Nu med bullerdämpande flerglasfönster, genomgående lägenheter som då kan få en tyst sida har gjort det möjligt. Jag tänker på de planerade sjöstäderna dels i Trelleborg, dels i Ystad. Nytt bostadsområde kan med god planering och tekniska åtgärder placeras med ryggen åt en västlig nedsänkt hamninfart i Trelleborg.

Att bullra in med ny trafikled i befintlig äldre miljö handlar om något helt annat.

Trelleborg och Ystad är inte Stockholm. Vi ska värna våra småstadsmiljöer, här ska inte byggas missriktad storstadslängtan. Men att bygga är nödvändigt. Och positivt och bra. Det finns inspirerande exempel i Helsingborg och i Lomma. Det ska inte bara vara sekelskiftesliknande hus, det ska se nytt och spännande ut med omsorg i detaljer och färgsättning.

För att ett hus ska bli byggt krävs en byggherre, det är en person eller ett företag som betalar, det krävs en arkitekt som kan rita, och det krävs ett bygglov, som bereds av en bygglovsgranskare och beslutas av politiker.

En del politiker ger nu utfästelser inför valet i september. (M) i Malmö talar sig varma för mycket höga hus, i Lund och Stockholm vill man se hus i historisk stil och som ”vanliga svenskar” ska få rösta om. I Göteborg pågår hätska diskussioner om en ny konstnärlig fakultet vid Götaplatsen. Där vill (S) att fasaderna ska omarbetas till ett mer klassiskt formspråk. (SD) argumenterar med att staden förstörs med ”dystopiska, modernistiska experiment som ser likadana ut i alla storstäder.”

Ingen vill att det ska bli dåligt. Det finns inga onda viljor i byggande. Men ibland blir det inte bra. En del av dagens arkitektur är tråkig och slarvig, det gäller byggnader i både modern och historisk stil. Billigt är inte bra. Men inte heller nödvändigtvis dåligt. Ekonomiskt är det som åldras skönt, det som kräver lite underhåll, det som är energisnålt. Ekonomiskt är det som stadens invånare tycker om och ger de boende trivsel. Driftkostnader är i längden viktigare än själva investeringen och byggkostnaden.

Grunden för ett gott stadsbyggande är engagemang och kunskap. Byggherren kan räkna. Arkitekten kan funktion, material och gestaltning. Politiker ska ha en helhetssyn och ha örat mot marken. Mot sina väljare.

Madeleine Brandin, arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt