GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Madeleine Brandin: Bygg bättre, bevara mera

För bevarad kulturmiljö är information och intresse viktigare än lagar och bestämmelser.
Madeleine Brandin
Gästkrönika • Publicerad 3 mars 2021
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Trelleborgs Allehanda politiska etikett är liberal.
Schaggarps gård, ett exempel på kulturmiljö som borde ha bevarats.
Schaggarps gård, ett exempel på kulturmiljö som borde ha bevarats.Foto: Sara Johari

Vid ett seminarium i veckan mellan Boverket, Sveriges Arkitekter och Riksantikvarieämbetet framfördes att kulturmiljö är nyckeln till en hållbar framtid. Äntligen säger jag!

Kulturmiljö är inte bara särskilt utpekade områden, utan det är all bebyggd miljö omkring oss. Sverige har otroligt rika skatter av stadsmiljöer, byar och landskap, av människan kultiverade landskap. Det är samlad historia, det är berättelserna om våra liv.

Nu talar arkitekter och antikvarier samma språk. Rivningarna blir färre, ren nybyggnad minskar, återanvändning ökar. Att bygga på något befintligt gör att det nya blir bättre. Att behålla Schaggarps gård i det nybyggda bostadsområdet i Skegrie utanför Trelleborg hade gett en extra dimension och en historisk förankring. Att bevara delar av byggnaderna på gamla Gasverkstomten i Trelleborg borde vara en självklarhet. Aningslöshet verkar gälla för Regementet i Ystad. De föreslagna nybyggena förvanskar befintliga byggnader och den höga exploateringen påverkar kvarterets unika historiska karaktär.

Kunskap och intresse finns. Allmänheten har ofta kunskap om lokala förhållanden. Hembygdsrörelsen har stor kunskap. Det finns föreningar som Svenska Byggnadsvårdföreningen och gruppen Jag räddade ett ödehus som lär ut om äldre hantverk. Utgående från Stockholm finns en rörelse Renoveringsraseriet, som berättar om tidstypiska detaljer och ifrågasätter att fastighetsägare slänger ut de vackraste byggnadsdetaljerna och ersätter dem med skräp. Allmännyttan och kommunala fastighetsbolag borde vara ett föredöme. Många vackra hållbara gamla fönster har under åren bytts ut mot nya i plast och metall med klumpiga detaljer.

När kulturmiljön tar stryk handlar det inte om brist på kunskap eller brister i lagstiftning, utan om vilja, attityd och tillämpning. Myndigheters överblick och den enskildes perspektiv går inte alltid att förena. Allmänheten har engagemang och god vilja. Byggnadsvårdare och hantverkare kan mycket och det är allmänheten intresserad av. Se bara populariteten hos alla teveprogram om gamla hus.

Fast allmänheten är alltid konservativ och mot förändringar. Och stadsbyggnadsfrågor är komplexa. Bevara mer av det befintliga. Men det nya som byggs ska ha en egen karaktär och ett innehåll efter vår tid. Det ska inte pressa fram i hast och i stor skala. Men som recept för att slippa nymodernistiska ”lådor” är det inte tillräckligt att önska tillbakablickande klassiska formelement. Det nya som blir bra tar avstamp i platsens specifika förutsättningar, dess geografi och historia och präglas av engagemang, vision och äkta inlevelseförmåga. Och det finns lyckade exempel.

Madeleine Brandin

Arkitekt och författare, bosatt på Söderslätt