Lyft Norden mot hotet
Det finns nordiska visioner. 2019 antog statsministrarna ett gemensamt mål om att göra Norden till den mest hållbara och integrerade regionen i världen. I november 2021 enades de om ytterligare skrivningar i denna riktning, med ord om att tillsammans möta hot av alla de slag, orsakade av människa eller natur.
Det finns till och med en hemsida där det prickas av hur långt Norden anses ha kommit i de olika delarna för att uppfylla målen inom miljö, konkurrenskraft och social hållbarhet till 2030. En del av målen är mer politiskt färgade än andra, men som huvudsak är det bra mål om energi, arbetsmarknad och skydd av haven.
Det är självfallet bra. Men det är inte ens i närheten av att räcka. Och hur många nordiska invånare känner till att målen existerar? Gör du?
Den nordiska frågan måste på allvar lyftas inrikespolitiskt i alla länder. Norden bildar en stark ekonomisk kraft, i termer av bnp, bnp per capita, och välskötta statsfinanser. Näringslivet varierar mellan de olika länderna, men tillsammans finns oerhörda styrkor inom allt från läkemedel- och medicinteknik, energi, verkstadsindustri, IT, och finanssektor. Innovationsgraden är hög och befolkningen välutbildad. Som stabila demokratier är hela Norden ett föredöme.
Norden var tidigt ute med att avskaffa en mängd gränshinder, som passfria invånare snabbt vande sig vid. Men utbytet av arbetskraft och flyttar inom Norden har delvis hållits tillbaka. Självklara pendlingsregioner möter fortfarande en del gamla hinder, trots viss upprensning. Med migrationskrisen och covidpandemin har också nya hinder dykt upp och gjort att klockan delvis vridits bakåt. Det har orsakat politiska spänningar som skadar den nordiska helheten.
Det är med sådana politiska dispyter och mediernas kulturella pajkastning lätt att glömma hur nära de nordiska länderna står varandra kulturellt och ekonomiskt. Det ömsesidiga beroendet är stort. Om de nordiska länderna lärde sig att agera mer gemensamt skulle utväxlingen bli ännu mycket större.
I de flesta aspekter utgör Norden en tillräckligt stor enhet för att kunna vara en stark regional kraft i norra Europa, något som ingjuter respekt även hos makter med ambition att störa friden. När det kommer till säkerhetsfrågan och försvaret hade Norden tjänat på att agera ihop. Det är tydligt när oron i vårt närområde tilltar att förmågan att hålla emot är större om alla står tillsammans.
Den nordiska frågan har hittills inte vunnit några väljare. Den nämns inte i valrörelser. Det kan vara läge att ändra på det nu. Medvetenheten om den säkerhetspolitiska utvecklingen växer, vilket borde avspeglas i insikten om att de nordiska länderna behöver vara tätt sammanflätade i konfliktfyllda tider. Bästa sättet att bygga det ömsesidiga beroendet och förtroendet är att göra det innan konflikten är ett faktum.
Det kan vara så att den nordiska frågan är mogen för att bli ett dragplåster för väljare. Vågar någon partiledare göra den till sin hjärtesak? Det finns minst en som inte har så mycket att förlora på att pröva. Ett starkt Norden känns som en sak de mest splittrade liberaler skulle kunna enas kring.
