Löfven har misslyckats
Den var lite dragen, rubriken SVT satte på statsministerns intervju i 30 minuter hos Anders Holmberg: ”Löfven: Demokratin i fara vid maktskifte i Sverige”. Det låter onekligen som en självmotsägelse av rang, inte så lite påminnande om hur det brukar låta från auktoritära regimer. Att acceptera oppositionen, att erkänna den som legitim att ta över, är ett första grundläggande test på de demokratiska reflexerna. Den sida som först talar om att den andra sidan riskerar demokratin måste ha väldigt torrt på fötterna, annars är man själv antidemokraten.
Nu sa inte Stefan Löfven exakt som SVT citerade. Men Löfven kom väldigt nära ett sådant budskap. På en fråga om att Sverige skulle genomföra reformer i odemokratisk riktning, som Ungern, med Ulf Kristersson som statsminister svarade Stefan Löfven:”Jag är orolig för det.” ”Sverige är inte det landet, Sverige är demokrati, Sverige är samarbete, Sverige är sammanhållning.”
Det är då märkligt att Stefan Löfven verkar utgå från att hans eget parti inte kan samarbeta med en Ulf Kristersson-regering. För oavsett vem som blir statsminister efter nästa val kommer vederbörande att möta samma sammansättning i parlamentet, den medborgarna väljer. Det är i riksdagen regeringsberoendet sitter. Ingen demokrat bör göra sig omöjlig som samarbetspartner i parlamentet, i regeringsställning eller i opposition.
Om någon regering skulle försöka genomföra lagar som vrider tillbaka Sverige till den tid när den som bröt mot statens radiomonopol dömdes till fängelse – då är det på sin plats med varningar om nedmontering av demokratiska rättigheter och institutioner (SR 17/1 2006). Delar av borgerligheten har möjligen ett smalare public service som sin idé, men det är inte över huvud taget samma sak som ett mer politiskt styrt dylikt. Om SD, V eller S driver på för mer politisk styrning av SVT och SR så är det borgerlighetens roll att stå upp för motsatsen, precis som borgerligheten har gjort historiskt.
Nu borde förstås Stefan Löfven avkrävas svar på varför människor då skulle rösta på någon annan än den han pekar ut som den demokratiska garanten – sig själv. Kan det vara så enkelt att regeringen misslyckats i sitt arbete på någon punkt? Rentav flera?
Coronahanteringen, som övriga delen av 30 minuter ägnades åt är en sak. Den är förvisso något som testar en regerings krishantering. Men den speglar nog snarare, på gott och ont, den svenska kulturen med myndighetsmakt. Det är svårt att se att en annan regering vid avgörande tidpunkter hade agerat annorlunda. I slutänden handlar detta om ett elakt virus vars livsuppgift är att sprida sig.
Det finns andra betydligt mer politiskt och ideologiskt kopplade frågor på långsiktigt avgörande områden som är mer relevanta att pressa Stefan Löfven på.
Stefan Löfvens främsta mål var arbetslösheten, EU:s lägsta utlovades. Det gick så fel att målet fick överges och ingen socialdemokratisk minister talar om det längre. Oppositionen – och medierna – borde påminna Löfven om det. Varför levererade du inte på ditt främsta löfte? Misslyckandet var uppenbart redan före coronapandemins inträde.
En annan sak är tryggheten i småstäderna. Vetlanda är ett exempel på det, Sveriges Radio har i ett reportaget efter knivattackerna gjort resan till Vetlanda och konstaterat att stadens resecentrum länge varit en orolig plats (SR 15/3). På liknande sätt ser det ut i många svenska småstäder. Med undantag från normala asylregler, integration som fallerat för många unga män som kommit till Sverige har regeringen och de partier som stått för politiken ett självklart ansvar för svårigheten att sedan hantera de missbruksproblem och annat som dyker upp i spåren av detta.
Elförsörjningen som hotar investeringar i Skåne, i Stockholm och Göteborg – drifttagningen av sydvästlänken är nu uppskjuten till augusti, enligt Svenska Kraftnäts senaste besked – är ännu ett misslyckande som Socialdemokraterna nu och historiskt får ta på sig, tillsammans med regeringspartnern MP och samarbetspartiet Centerpartiet.
Det är några exempel på riktigt viktiga samhällsfrågor för vilka regeringen och statsministern ska avkrävas svar. Det är förståeligt att Stefan Löfven vill lägga fokus på annat. Som att förklara sig som demokratins garant i en ond omvärld.
