Petter Birgersson: Låt fler kunna spara till den första lyan

Det är bra. Men det är också sent och litet fegt.

Det finns ingen bättre trygghet än den man har kontroll över själv. Att vanliga medborgare kan spara ihop till insats för en bostad, till bil och till större utgifter är genuin välfärd. Det innebär frihet att fatta egna beslut och att planera sitt eget liv på kort och lång sikt. Det är också bra för samhället i stort, det gynnar investeringar, gör att färre blir beroende av staten och det gör människor nöjdare.

I Sverige har tyvärr begreppet ”välfärd” förminskats till att handla om den offentliga sektorns åtaganden. Det betyder också att mycket – även sådant som hushållens sparande – överlåts till politiker.

Det tydligaste exemplet är pensioner där stora centrala system gör att generation ställs mot generation. Det gör också att politiker ständigt förändrar villkoren– just nu på ett sätt som gör att arbete långt ifrån alltid gynnar den egna pensionen. För enskilda medborgare blir det alls inte lättare att förutsäga pensionen, tvärtom blir man beroende av politiska omkastningar.

Att gynna småspararna är något som inte borde vara kontroversiellt över huvud taget, och definitivt inte för en borgerlig regering. Tyvärr har riktningen, sedan reformen med införandet av investeringssparkontot, ISK, av Alliansregeringen, inte varit helt tydlig. Den regeringen avskaffade avdragsrätten för privat pensionssparande, IPS. Det var lika dumt som det var bra att införa ISK. Det avdragsgilla privata pensionssparandet bör återföras, gärna med lika avdragsrätt oavsett inkomst.

Skatteberäkningen för ISK och kapitalförsäkringar har också försämrats när vänsterpartierna ansåg att de låga räntorna gjorde det för gynnsamt. Med högre räntor kommer skatten i de sparformerna nästa år att gå upp ytterligare för småspararna. Regeringen valde att inte göra något åt den automatiska indexjusteringen – trots att den stoppade den marginalskatteförändring som också i normalfallet följer ett index. Det var ett märkligt val av en borgerlig regering.

Reformer för sparande bör inriktas på enkelhet och långsiktighet. För ungdomar är det viktigt att förstå effekten av den magiska procenten – både uppåt och nedåt. Därför är vanlig hederlig matematik skolans viktigaste uppdrag. Banker, fondbolag nätmäklare och andra på marknaden kan bidra genom att erbjuda seriösa produkter med lämplig information om riskhantering. Stat och politiker kan göra sitt genom att med låga skatter uppmuntra sparandet. Kanske räcker det till insatsen för den första lyan?