Lars Wilderäng: två procent hade räckt – om vi var med i Nato
Det är inte bara i traditionella medier som det skrivs mycket om Ukrainakriget. Även på nätet återfinns en omfattande rapportering och en stor mängd analyser.
I ett svenskt perspektiv är en av de mest uppmärksammade informationskanalerna om kriget i Ukraina bloggen Cornucopia?. Vanligtvis består bloggen av en blandning av ämnen inom ekonomi, miljö och försvar men efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari handlar bloggen nästintill uteslutande om kriget. Jag har själv lagt mig till med vanan att varje dag gå in och läsa bloggen som också delas flitigt i sociala medier.
Upphovsmannen bakom är författaren, föreläsaren och tidigare Slöseriombudsmannen Lars Wilderäng – som har ställt upp på en intervju med BLT:s ledarsida.
Är du överraskad över Rysslands hitintills militära misslyckande i Ukraina?
– Ja och nej. Ja över inkompetensen och den dåliga planeringen och utförandet, inte överraskad över att man bara har gammal utrustning – jag har länge hävdat att de nya materielprojekten bara varit ett sätt att dränera skattepengar och skicka till oligarkerna.
Vad är i det korta perspektivet viktigast för Ukraina att uppnå rent militärt?
– Svårt att säga. Skillnad på vad som är viktigast och vad man kan uppnå. Fortsätta hålla Kiev skulle jag säga.
Sverige har skänkt bland annat pansarskott till Ukraina. Vad mer kan Sverige bidra med i form av militärt stöd?
– Vi kan erbjuda betydligt mer, men det vi än så länge bidragit med har varit samordnat med övriga EU-länder. Detta så att inte logistiken blir överbelastad av fel saker. Vi bör fortsätta samverka så att Ukraina får rätt mängd av rätt saker i rätt tid och att det kan tas emot. Samtidigt kräver många mer avancerade svenska system en hel del utbildning, till exempel luftvärnsrobot 70, och det är inte bara att populistiskt ge bort om man också ska uppnå verkan.
Regeringen vill nu öka försvarsanslagen till två procent av BNP så snart det går. Är det tillräckligt?
– Nej, två procent är inte tillräckligt. Det räcker om vi hade varit medlemmar i Nato. Men som allianslösa behöver vi fyra till fem procent under några år av återtag och upprustning och sedan kanske tre till fyra procent löpande.
Anser du själv att Sverige och Finland borde gå med i Nato med anledning av Rysslands krig mot Ukraina?
– Ja, jag ansåg å andra sidan att vi skulle gå med i Nato redan innan på grund av hur Ryssland agerar mot omvärlden. Det är inte 1949 längre, utan 2022. Vi har sedan 2014 en ny säkerhetsordning i Europa och vi kan inte låta gamla gubbar sitta och bestämma svensk säkerhetspolitik som om det vore 1950-talet.
Magdalena Andersson (S) menar att en svensk Nato-ansökan skulle destabilisera säkerhetsläget ytterligare i vår del av världen. Vad anser du om detta uttalande från statsministern?
– Det är ett grovt oansvarigt och okunnigt uttalande av ren Putin-retorik. De utredningar som finns gjorda i Sverige och Finland visar tvärt om på att medlemskap minskar risken för krig runt Östersjön, men utredningar bryr man ju sig bara om ifall de säger det man vill höra.
Den i läsekretsen som är intresserad av att vidare ta del av Lars Wilderängs analyser och åsikter finner hans blogg på webbadressen cornucopia.se.
