Annons

Lärarfacken har tappat fokus

De två lärarfacken anstränger sig för att inskränka valfrihet och förbjuda driftsformer. De bör tänka om.
Ledare • Publicerad 26 februari 2020 • Uppdaterad 27 februari 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, borde välkomna många driftsformer.
Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas Riksförbund, borde välkomna många driftsformer.Foto: Anders Wiklund/TT

Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet har sedan länge en negativ inställning till friskolesystemet och i synnerhet till att aktiebolag tillåts driva skolor. De två fackförbunden anser att friskolesystemet är en huvudanledning till segregation och att skolan därmed missar sitt kompenserande uppdrag. Det är att runda grunden till att segregation har uppstått. Att många fattiga människor, i huvudsak invandrade eller barn till invandrare, har hamnat i bostadsområden för sig är den avgörande anledningen till det. Att människor kan byta skola för sina barn utan att tjänstemän eller politiker först avgör om skälen är tillräckliga, har inte skapat den situationen. Men för lärarförbunden är det enklare att peka ut friskolereformen och skolföretag som roten till det onda.

Lärarfacken har dessutom missförstått aktiebolagsformen, och tror att den handlar enbart om att aktieägare ska plocka utdelningar eller att pengar avsedda till svensk skola investeras utomlands. Så har Lärarnas Riksförbund sagt tvärnej till aktiebolag som driftsform. Det är att skjuta på fel måltavla.

Annons

Aktiebolag är en utmärkt driftsform för alla typer av tjänster. Om det offentliga ska få ut det som önskas av skattepengar för inköpta tjänster handlar det om hur det regleras och hur avtal skrivs. Det är också en missuppfattning att aktiebolagslagen måste drivas enbart med målet att skapa så mycket vinst som möjligt. Ingen har någonsin satts i fängelse för att ha andra mål än vinst inskrivna i bolagsordningen.

Att en del som inte borde driva skolor har tillåtits att göra det är inte en frukt av en speciell driftsform, utan av slapphänt politisk styrning. Tillståndsgivningen borde ha varit betydligt hårdare. Garantier för hur utbildningar man har åtagit sig ska fullföljas även vid konkurs borde ha varit ett krav.

Skolföretagen och deras organisationer borde dessutom vara bättre på att själva ta fram sätt att hålla oseriösa aktörer borta och för att medverka till att barn från alla samhällsklasser och med olika förutsättningar kommer till sin rätt hos friskolor.

Lärarförbunden borde vara tacksamma för att det finns olika driftsformer, fler arbetsgivare och olika sätt att styra verksamheter. Det ger deras medlemmar möjlighet att söka sig dit där de känner att de får mest inflytande och kan göra bäst arbete för eleverna.

Däremot har de två lärarfacken rätt i att kösystemen till skolor kan ställa till problem (DN 26/2). Kösystemen till skolor kan alltid diskuteras, det kommer aldrig att bli ”rättvist” ur alla aspekter. Att det ska vara en fördel att vara född tidigt på året, för att få längre kötid är en skevhet. Men den kan förstås åtgärdas, exempelvis genom att kötid räknas från en och samma tidpunkt för alla som anmält sig under en termin eller ett läsår. Lotteri kan till exempel vara en form av intagningsprocess. Avstånd till hemmet, syskonförtur och andra faktorer kan vägas in – allt med för- och nackdelar. Det effektivaste kan dock vara enklare än så: gör det obligatoriskt att välja skola. Det betyder att alla föräldrar oavsett bakgrund måste ta ett aktivt beslut för sina barn.

Ska det vara någon verklig poäng med möjlighet att välja skolor så ska det rimligen också finnas några att välja mellan. Och då är det väldigt dumt att förbjuda en väl etablerad och fungerande driftsform – som aktiebolag.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons