Landsbygd på grön kvist
När staten går in med bidrag och stöd gäller det att vara på sin vakt. Effekten får inte bli att konkurrenskraften hämmas i branscher i snabb utveckling.
Ändå kan det finnas anledning att med statens hjälp stötta traditionella branscher eller delar av samhället. Landsbygden är ett sådant område. I takt med att allt fler människor flyttar till städerna utarmas servicen och möjligheten att upprätthålla en dräglig nivå på välfärdens verksamheter. Det är en ond spiral.
Men det finns hjälp av att få av staten. Sedan 2007 har 36 miljarder kronor betalas ut via landsbygdsprogrammet med syftet att bidra till fler jobb och en hållbar utveckling. Finansieringen har delats lika mellan svenska staten och EU. Riksrevisionen har granskat stödet till landsbygden med anledning av att nuvarande programperioden på sju år närmar sig sitt slut. Revisionen framhåller att landsbygdsprogrammet att har bidragit med mycket som varit positivt, som att stora arealer hagmarker har bevarats och till en utbyggnad av bredband som är nödvändig för en levande landsbygd.
Men riksrevisionen framför också allvarlig kritik, framför allt mot att de uppsatta målen för landsbygdsprogrammet inte nås. Ett mål som regeringen satt upp för landsbygdsprogrammet har varit att styra om stödet från jordbruk till landsbygden i stort. Men det har inte lyckats menar riksrevisor Claes Norgren utan merparten går fortfarande till jordbruket.
Kritik har också framförts av Europeiska revisionsrätten som menar att för mycket fokus har lagts på att göra av med pengarna snarare än att man utvärdera hur pengarna används. Det är verkligen allvarligt, 36 miljarder kronor är för mycket pengar för att inte användas på ett så effektivt som möjligt.
Detta måste både regering och riksdag dra lärdom av inför den nya sjuåriga period av landsbygdsprogrammet som börjar nästa år. Då gäller det att hela landsbygden får dela på kakan.
Ändå ska man i grunden vara misstänksam mot statligt stöd. Det är bättre att på andra sätt gynna näringen på landsbygden och göra den mer lönsam. Konkret kan det göras genom att sänka skatten på arbete och minska på regleringarna, till exempel genom att tillåta gårdsförsäljning av alkohol.
I en tid då intresset för lokalproducerade livsmedel är stor bör också småföretagande på landsbygden premieras. Det är där tillväxten sker. På det viset kan landsbygden bli en grön kvist i urbaniseringens tidevarv.
