Kvalitet framför kvantitet
I vårpropositionen satsar regeringen på 1 400 nya högskoleplatser för ingenjörer och sjuksköterskor. Den utbildningssatsningen är ett glädjande besked, menar Per Eriksson, rektor på Lunds universitet, och Stefan Bengtsson, rektor på Malmö högskola, i en debattartikel i Dagens industri (16/4).
Men glädjen sträcker sig inte långt. De två rektorerna vill ha fler högskoleplatser än så. Det är förståeligt eftersom antalet studenter i högskolan sjunkit de senaste åren.
Per Eriksson och Stefan Bengtsson är oroliga för framtiden. Vid en internationell jämförelse halkar Sverige efter när det gäller andelen av befolkningen som har en examen från en högre utbildning. I Danmark väntas den andelen inom ett par nå 60 procent medan Japan kommer hamna på 65 procent. Motsvarande siffra i Sverige väntas landa på 43 procent. I det perspektivet är Sverige verkligen på efterkälken.
Och visst har Eriksson och Bengtsson anledning att ropa efter mer resurser. Från 2011 har antalet helårsstudenter minskat med 11 700 på grund av att regeringen dragit in på tillfälliga anslag till högskolan. De två rektorerna hoppas därför att satsningen i vårpropositionen är en ”försmak av vad som komma skall till hösten”. Men det räcker inte.
”För att kunna bedriva utbildning med kvalitet krävs en stadig och permanent utbyggnad av utbildningsplatser som ger möjlighet till långsiktiga strategiska överväganden”, skriver de.
Budskapet är alltså glasklart, ge oss långsiktigt mer pengar. Men mer volym är inte nödvändigtvis bättre kvalitet. Där brister det i resonemanget. Att uppmuntra fler till att läsa vidare på högre utbildning har inget egenvärde i sig. Det måste finnas en mening och ett mål med studierna.
Regeringen har tidigare varit tydlig med att prioritera högskoleutbildning som leder till en examen. Det är en bra markering. Erfarenheter från det senaste decenniet talar sitt tydliga språk, trots en stor utbyggnad av antalet högskoleplatser har inte arbetslösheten bland unga människor minskat märkbart.
Istället för att hela tiden likt en gökunge ropa efter mer resurser bör högskolevärlden rannsaka sig själv. Hur kan universiteten och högskolorna leverera bättre utbildningar och hur underlättar man de viktiga övergången mellan studier och yrkeslivet?
Det är viktigt Sverige i konkurrensen med andra länder satsar på högre utbildning och forskning, det bidrar till vårt lands tillväxt och välstånd. Men än viktigare är att få fler människor i arbete. Då är inte antalet högskoleplatser det väsentliga utan att studenterna efter avslutad utbildning verkligen tar sig in på arbetsmarknaden.
