Petter Birgersson: Kristersson – här får du en frihetsreform
I svensk debatt har ägande av den egna bostad kommit att betraktas som något besvärligt, något som förknippas med en påstått bortskämd medelklass som gynnas på andras bekostnad. Enligt denna logik ska därför deras ägande beskattas hårdare och villaområdena de bor i bebyggas med kommunägda hyresbostäder.
Det är en märklig ingång då ägande av en egen bostad generellt är något människor eftersträvar. Det får människor att ta ansvar och må bra. Det skapar trygga och trivsammare miljöer. Att människor äger sin bostad, äger ett fritidshus, äger en bit skog eller äger en kolonistuga är något genuint bra. Det är inget som ska motarbetas eller beskattas ihjäl.
Man skulle kunna tänka annorlunda än gängse nationalekonomer och ledarskribenter. Något som mindre går ut på att slå sönder sådant som fungerar och mer på att bygga så att annat fungerar bättre än det gör i dag.
Som att sträva efter att få till småhus, parhus, mindre flerbostadshus för ägande i närheten av områden som redan anses utsatta eller – kanske framför allt – ligger i farozonen för att bli det. Småskaliga trädgårdsstäder i utkanten av mellanstora städers centrum, där hyreshusen från miljonprogramstiden ofta ligger, skulle ha potential att locka nya människor. Det skulle dessutom – och inte minst – öka möjligheterna för fler att göra en bostadskarriär i närheten av det nuvarande området.
Varför inte en egnahemsrörelse i ny version? Att medborgare ur olika samhällsskikt får möjlighet till att äga ett eget boende är något som traditionellt förenar allt från socialdemokrater till konservativa.
Hur kan då ägandet av bostäder och småskaligheten uppmuntras? Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över hur man kan gynna bildandet av fler så kallade ägarlägenheter. Till skillnad från bostadsrätter äger man då själva lägenheten, inte en andel i en bostadsrättsförening. För gemensamma utrymmen och fasad finns en samfällighetsförening.
Äganderätter tillåts i dag enbart i nyproduktion och regeringen vill att också existerande hyresrätter ska kunna omvandlas. Även så kallade ”hyrköp”, att man hyr en lägenhet med avsikt att köpa den, genom löpande förskottsbetalningar på köpeskillingen, ingår i utredningens uppdrag.
Men en riktigt ambitiös egnahems-reform måste innehålla andra ingredienser. Varför inte starta ett samarbete med stat och kommuner (som har planmonopol), byggföretag och banker? Boverket kan få det samordnande uppdraget, något kul ska ju dess tjänstemän ha på jobbet.
I rådande tider är det möjligt att småhusfabrikörer och större bostadsutvecklare har mer intresse av att ingå i ett sådant samarbete än under branschens högkonjunkturer. Det bör inte handla om subventioner utan om att hitta vägar till effektiv produktion av bra, trevliga bostäder i tilltalande områden, som är möjliga för så många som möjligt att köpa och äga. Någon form av skattegynnat bosparande skulle kunna få upp bankerna på tårna. Lägg till det planer för lokal energiförsörjning och ett modernt transportnät. Släng förresten in några svenska flaggor också – se där hur ett samhällsprojekt för framtiden tar form. Vem vill inte vara med?
Det bästa av allt är att ett lyckat sådant program kan betraktas som såväl integrations- som frihetsfrämjande. ”Vi bygger det nya Sverige!” är trots allt en mer optimistisk slogan än ”Vi burar in det nya Sverige!”