Sofia Nerbrand: Könstillhörighetslagen borde ha beslutats med fri röstning
Att så många moderata – och en del socialdemokratiska – riksdagsledamöter egentligen hade velat rösta nej till förslaget om ny könstillhörighetslag visar att dessa frågor dels väcker känslor, dels är känsliga att hantera.
De allra flesta föds som man eller kvinna, men ett fåtal lider av könsdysfori. Hur ska dessa individer behandlas medicinskt och juridiskt?
Lagen som gäller i dag är från början av 1970-talet, och behöver moderniseras. Så långt är de flesta överens. Men stridsfrågan har kommit att bli hur man ser på minderårigas rätt och möjlighet att förändra sitt juridiska kön redan från 16 års ålder.
Upprinnelsen till beslutet i riksdagens kammare är ovanlig: En proposition har beretts på Socialdepartementet under kristdemokratisk ledning – men sedan slog KD:s riksdagsgrupp bakut. Regeringen som fattar kollektiva beslut valde således att inte lägga lagtexterna på riksdagens bord. I stället tog M och L förslaget vidare genom socialutskottet, och där står sex partier bakom det – medan KD och SD spjärnar emot.
Debatten i riksdagen pågick under drygt sex timmar på onsdagen. I den framgick det varför kompromissen fortfarande är så kontroversiell. En miljöpartist slog i talarstolen fast att ”känner man sig som kvinna så är man kvinna”.
En del, undertecknad inkluderad, hävdar att det inte är så enkelt. Det finns faktiskt objektiva sanningar, inte bara känslomässiga uppfattningar. Och bara för att man känner sig yngre än sin biologiska ålder kan man ju inte gärna få ändra födelsedatumet i passet.
Det finns också skäl att vara försiktig med att enkelt bekräfta ungdomars ibland mycket jobbiga tankar under puberteten. En del besvär går emellertid över med tiden när den hormonella förändringen är klar. Vi vet också att många, vars könsidentitet skaver, också har andra neuropsykiatriska diagnoser. Varför kan man inte invänta myndighetsåldern 18 år för att få förändra sitt personnummer? Vi talar alltså om personer som inte har genomgått kirurgisk och hormonell behandling – de har inte bytt biologiskt kön.
Fler borde också fråga sig varför antalet tonåringar som känner att de har fel kön har ökat dramatiskt under senare år: Mycket talar för att trans har blivit en trendig förklaringsmodell. Ska staten bejaka detta, när orsakerna till ångest kan vara helt andra?
”Mycket talar för att trans har blivit en trendig förklaringsmodell.”
Svenska folket är också mycket tydligt negativt inställt. Enligt en färsk opinionsundersökning som TV4 Nyheterna har låtit utföra anser en majoritet, 59 procent, att förslaget är mycket eller ganska dåligt. En dryg femtedel, 22 procent, anser att förslaget är bra, medan en knapp femtedel, är tveksamma. 77 procent av Tidöpartiernas väljare tycker att förslaget är dåligt medan 40 procent av oppositionspartiernas väljare tycker detsamma.
Särskilt Moderaternas ledning borde ha tagit det lugnt med partipiskan i detta fall. Både riksdagsledamöter och deras väljare uppskattar inte beslutet och hur det fattades. Även om Ulf Kristersson hade tillåtit fri röstning hade förslaget med största sannolikhet gått igenom.
Och även om det finns en partilinje så måste man inte som folkvald rösta enligt den. Både i M och S har riksdagsledamöter i förväg aviserat att de tänkte rösta nej. Fler borde ha röstat efter egen övertygelse – och också fått rätt att göra det av sina respektive partier.
