Kommunerna måste budgetera för boken

Borde man detaljstyra alla skolor, så att de skaffar bibliotek? Förmodligen inte. Skolan som ligger bredvid stadsbiblioteket kan kanske skapa ett nära samarbete med personalen där istället. Men samtidigt: värdet av ett öppet och tillgängligt skolbibliotek får inte underskattas. Att kunna smita in på en rast och låna en bok, vandra längs hyllorna – fingra, leta, fundera – så väcker man läslusten.

I skoldebatten reduceras läsandet av skönlitteratur ibland till ett undervisningsmoment som primärt syftar till ökad läsförståelse, vilket i sin tur behövs för de andra skolämnena. Så är det naturligtvis inte. Skönlitteraturens värld vidgar vyer, ger nya perspektiv och näring till fantasin. Det är ett underbart universum, som ett bra skolbibliotek kan ge alla barn tillgång till.

Men fantasi är sällan en post i den kommunala budgeten. Låt oss därför strunta i fantasin, för resonemangets skull.

I sin omdebatterade serie om den svenska skolan skriver Maciej Zaremba om hur vuxenvärlden sänkte kravet på läskunnighet. Zaremba, och läsaren med honom, häpnar inför Skolverkets instruktion inför de nationella proven. En tafatt exempeltext med fjorton stavfel och två felanvända ord på tio meningar ligger ”på gränsen till Väl Godkänt”.

Maciej Zaremba berättar i sin artikelserie också om läsforskaren Bo Sundblad. Han har undersökt elever i årskurs nio, och konstaterat att de som misslyckas med läsförståelsen har en sak gemensam: de lägger så mycket energi på att dekryptera orden att kortminnet inte räcker till själva meningen.

Läsförståelse kräver alltså dels ett tillräckligt ordförråd, dels att man läser så pass obehindrat att det går att ta till sig texten. För båda dessa byggstenar krävs övning och åter övning.

De elever som inte lär sig läsa i grundskolan får problem på gymnasiet, och därefter troligen i yrkeslivet. Sannolikheten för att du blir en inkomstbringande skattebetalare minskar.

Barn som får höra mycket sagor som små lär sig läsa under de första skolåren i högre utsträckning än andra barn. Läslusten skapar en drivkraft att lära, som i sin tur underlättar fortsatt läsning. Ett tillgängligt skolbibliotek, fyllt med spännande sagor och hisnande äventyr, är sällan särskilt viktigt för dem som i hemmet har dignande bokhyllor. För andra kan det vara avgörande.

Därför är det olyckligt att så många skolbiblio­tek står stängda – och obegripligt att de inte prioriteras högre. En god bok bör inte reduceras till ett undervisningsverktyg, men som sådant är den ofta oslagbar.