Kleptokraten på Krim
Bilden är talande. Där syns tre företrädare från Krim och Vladimir Putin. Längst till vänster sitter Krims nye premiärminister Sergej Aksionov.
Tillsammans undertecknar de avtalet som innebär att Krim och staden Sevastopol införlivas i Ryssland. Detta skedde i tisdags i Kremlsalen i Moskva. Det nya avtalet innebär, enligt Ryssland, att landet för första gången sedan Sovjetunionens kollaps blivit större. Bara det konstaterandet rymmer misstanken om att landet inte nöjer sig vid detta.
Efter de senaste veckornas dramatiska utveckling i Ukraina undrar omvärlden: Vad blir Putins nästa drag? Den ryske presidenten tycks hela tiden ligga ett steg före USA och EU som i sin tur famlar efter motåtgärder.
Putin har under hela Ukrainakrisen legitimerat sitt handlade med att han följer folkets vilja på Krim. Men ser man närmare på vad som egentligen skett faller det argumentet. Den utlösande faktorn på Krim var att Ukrainas president Viktor Janukovytj avsattes den 22 februari för att kort därefter fly landet.
Tidigt på morgonen den 27 februari intog beväpnade personer parlamentet i Krim. Ett par timmar senare anlände parlamentsledamoten Sergej Aksionov, ledare för partiet Rysk enhet. Partiet fick 4 procent av rösterna vid det senaste valet på Krim och har 3 mandat av parlamentets 100 platser. Ändå lyckades Aksionov få igenom två omröstningar i parlamentet, dels att han utses till ny premiärminister, dels att parlamentet ställer sig bakom en anslutning till Ryssland.
Det mesta tyder på att omröstningarna har skett i närvaro av de tungt beväpnade männen. Själv hävdar Aksionov att de kommit dit spontant utan hans inblandning.
Det är ungefär samma argument som bara dagen efter används av ryska företrädare när två flygplatser och militära baser intas av beväpnade soldater på Krim. Den militära insatsen uppges ha skett spontant. Det tillhör inte vanligheterna, än mindre att det sker två gånger på så kort tid.
Därefter har Krimkrisen utvecklats snabbt för att kulminera efter den gångna helgens folkomröstning där 96,8 procent röstade för att Krim ska ansluta sig till Ryssland. Fast Krimborna hade inte mycket till val. Inget av de två alternativen innebar att Krim skulle fortsätta tillhöra Ukraina.
En nyckelperson under Krimkrisen är den nyutnämnde premiärministern Sergej Aksionov. Han är utbildad vid en militärskola i Simferopol på Krim i början av 1990-talet men har sedan varit verksam som affärsman. 2010 blev han partiledare för Rysk enhet och valdes in i det lokala parlamentet. Aksionov har anklagats för att ha samarbetat med den organiserade brottsligheten på Krim och har varit inblandad i två mordutredningar men åtalades inte. Själv förnekar han de kriminella kopplingarna.
Med tanke på Aksionovs bakgrund är det upplagt för att kleptokratin kommer att sprida sig på Krim. Lägg därtill att han i princip tagit makten med vapenhot så förstår man att det inte är en stabil grund för att nytt styre på Krim.
Händelserna de senaste tre veckorna har helt gått i Putins väg. Det mesta tyder på att hela annekteringen av halvön varit välplanerad. Tyvärr lär det inte stanna vid Krim. Om inte USA och EU snabbt kan enas om motåtgärder, framför allt i form av kännbara ekonomiska sanktioner, är risken stor att Putin fortsätter sitt höga spel.
Den ryska annekteringen av Krim strider mot folkrätten. Att först med militära medel ta kontrollen över halvön för att sedan steg för steg formalisera övertagandet gör det inte mindre olagligt.
I dag samlas EU:s ledare på ett toppmöte i Bryssel. Ukrainakrisen står överst på agendan. Nu gäller det att visa upp en enad front mot Putin och hans Ryssland och politiskt och ekonomiskt stötta den nya ukrainska ledningen.
