Kan de goda exemplen lyfta matematiken?
Efter den skriftliga delen och samtalet med klasskamraten samlas alla åter klassrummet där de sedan under lärarens ledning har en livlig diskussion om de olika lösningarna.
Detta exempel på matematikundervisning kommer från Gullmarsgymnasiet i Lysekil. Fördelarna med den här pedagogiken är att eleverna får lära sig problemlösning, argumentation, kommunikation och att värdera olika matematiska metoder. Kort och gott, det är en undervisning där eleverna får lära sig att förstå matematik.
Lysekilsexemplet kommer från Skolinspektionens granskning av undervisningen i matematik på 55 gymnasieskolor i Sverige. Den här undervisningen lyfts fram som ett gott exempel av Skolinspektionen. Tyvärr är den ett undantag i myndighetens granskning som presenterades i tisdags.
Granskningen visar att undervisningen i matematik överlag har stora brister. Mycket av lektionerna går åt till mekanisk räkning och undervisningen är inte sällan fördummande. Ofta känner inte lärarna inte till kursplanernas innehåll och litar på att läroböckerna följer kursplanen på rätt sätt. En annan oroväckande slutsats är att många elever känner sig understimulerade och därmed upplever matematiken som tråkig.
Kort och gott, det finns stora problem med dagens undervisning för att eleverna lära sig att förstå matematik.
Detta är oroväckande eftersom elevernas resultat i matematik fallit de senaste femton åren. Fallande resultat och en undervisning som är bristfällig, ekvationen kan bara sluta på ett sätt om inte något radikalt görs nu.
Att lyfta fram goda exempel på hur matematik kan läras ut kan vara ett sätt men hjälper det när den svåra frågan ska besvaras: Hur ska undervisningen utvecklas? Lokalt på varje skola eller genom att ta ett större grepp nationellt? För att verkligen uppnå likvärdighet mellan skolorna och säkerställa den framtida matematikkompetensen är troligen ett nationellt perspektiv helt nödvändigt.
Skolundervisningen utvecklas förvisso bäst på lokal nivå, men finns inte den nationella styrningen och kontrollen är risken att nästa generation är förlorad när det gäller att förstå matematik.
Staten har de senaste åren satsat extra resurser i den så kallade Matematiksatsningen där skolor runt om i landet får ansöka om pengar till olika matematikprojekt. I år fördelar regeringen 144 miljoner kronor skolor i Sverige där bland annat Kattebäckskolan i Trelleborg beviljats bidrag.
Ett syfte med Matematiksatsningen är att främja goda exempel som sedan ska spridas över landet. Frågan är om det räcker. Det krävs troligen snabbare och mer drastiska förändringar i undervisningen för att matematiken ska bli mer inspirerande för dagens elever.
