Johanna Nylander: Johanna Nylander: Oppositionen borde veta bättre
Reglerna för arbetskraftsinvandring, skolor och vårdföretag i privat drift och omregleringar av några större bolag är några exempel på vad som för tio år sedan räknades som stora frihetsreformer men som i dag synas med mer kritiska ögon.
Ofta finns det berättigad kritik bakom. Skolor som läggs ner, missköter sin verksamhet och där betygen blåsts upp för att resultaten ska se bättre ut än de är. Snåriga upphandlingar av privata aktörer inom vård och omsorg som går fel och resulterar i fördyringar. Eller när arbetsgivare kan fuska med arbetstillstånd och utnyttja enskilda arbetstagare under hot om uppsägning. Regelverken har brister och är i behov av att styras upp. Det är också rimligt att se över reformer regelbundet och uppdatera de delar som inte fungerar.
Samtidigt var grundprinciperna i de allra flesta alliansreformer bra. Att ha möjlighet att välja skola eller vårdcentral utan att behöva flytta ger mer frihet i vardagen och skapar sämre förutsättningar för dem som missköts. Det fanns, och finns fortfarande, mycket kvar att önska i driften av kommunala skolor och offentligt drivna vårdcentraler, men även de har mått bra av konkurrens utifrån.
Det gamla ännu mer stelbenta regelverket om arbetskraftsinvandring gjorde det svårt att rekrytera personal till Sverige utomlands, det försvårade för företag att växa och de förbättringar som ändå gjordes skedde genom att öppna upp för arbetsgivarna själva att styra behovet av arbetskraft. Nu har Moderaterna gått ut med att man vill förbjuda arbetskraftsinvandrare att deltidsarbeta och att asylsökande som fått avslag inte ska ha möjlighet att söka arbetstillstånd i stället. Detta trots att de största problemen är att arbetsgivare fuskar och att det varit hårdare krav på att man ska ha tecknat rätt typ av försäkring än att man ska klara sin egen och sin familjs försörjning när man kommer hit på arbetstillstånd.
Det finns en stor risk att göra något halvdant, och det är kanske egentligen där som alliansregeringen gjorde fel. Alliansen vågade inte göra om arbetskraftsinvandringen på riktigt av rädsla för vänsteroppositionen och fackförbunden. Man snöade in sig på ett snårigt regelverk om rätt försäkringar och branschstandarder som skulle likna kollektivavtal så mycket som möjligt i stället för att tydligare koppla frågan till försörjningsmöjlighet.
Den typ av välfärdsstat som Sverige har är vare sig borgerlig eller liberal, den är socialdemokratisk, och den har stora brister i grunden. Varför ska borgerliga oppositionspartier ta vänsterpositionen när det finns liberala reformer kvar att genomföra?
Johanna Nylander
