Johanna Nylander: Johanna Nylander: Facebook ska inte behöva stoppa statskupper
När Donald Trump under trettondagen i ett tal uppmanade sina anhängare till kamp och marsch mot Kapitolium, där kongressen och senaten huserar, för att protestera mot att Joe Bidens presidentskap formellt skulle godkännas spreds det via sociala medier. När han några timmar senare under press, efter att hans supportrar – en del av dem med vapen – trängt sig in i byggnaden, manade dem till att agera ”fredligt” gjorde han det via sociala medier. I en video som spreds på bland annat Twitter och Facebook sade han till sina våldsamma supportrar att han älskade dem, förstod varför de var där, men att det var dags att gå hem. I vilket annat sammanhang som helst skulle gärningarna kallas för terrorism eller kuppförsök.
Senare samma kväll begränsade sociala medie-plattformarna möjligheten att hur som helst sprida Trumps uppviglingar, innan de togs bort helt och Trumps möjligheter att posta fler inlägg stoppades. Facebook och Twitter tog var för sig beslutet att risken för människors liv och säkerhet var högre än värdet i att landets president fick uttrycka sina åsikter fritt på respektive plattform. Att inläggen tas bort kan stoppa spridningen i stunden, men gör det samtidigt svårare för allmänheten att själv se och granska vad han sagt.
Att Trump stängs av från sociala medier är ändå förståeligt, men anmärkningsvärt. Det borde inte vara sociala medie-företagens uppgift att värdera vad en folkvald president skriver, och det borde inte hänga på Facebook eller Twitter att se till så att ett lands säkerhetssituation inte urartar bortom kontroll. Den uppgiften, inte minst när det handlar om lagbrott, borde skötas av rättsstatens institutioner.
Vilket ansvar digitala plattformar har och borde ha är en fråga som är högaktuell i både USA och i EU. I mitten av december kom två EU-direktiv som föreslås reglera ansvarsfördelningen på hela den digitala marknaden och där plattformarna spelar huvudroll. I USA har nätplattformarna kritiserats från både republikanskt och demokratiskt håll där ena sidan menar att deras synlighet missgynnats, och den andra sidan att de tagit för lite ansvar och modererat vilket innehåll som publicerats i sina kanaler.
Exakt var avvägningarna ska ligga får framtiden utvisa, men det är väntat med någon form av lagstiftning, och den kommer förhoppningsvis göra ansvarsfördelningen tydligare. Fallet Trump visar att det är svårt för lagar att räcka till överallt på nätet, samtidigt är det inte optimalt att det ska vara upp till privata företag att se till att politikers statskuppsuppviglingar inte sprids vidare.
Joe Biden tillträder den 20 januari, och amerikansk politik blir lite mer förutsägbar. Men han har ett viktigt arbete framför sig att säkra rättsstaten. Ett lands säkerhet borde inte vara upp till Twitter.
Johanna Nylander
