Annons
Ledare

Jan Guillou – en arg skolpojke

Jan Guillou har präglat svensk journalistik. Tyvärr.
Ledare • Publicerad 14 september 2020 • Uppdaterad 16 september 2020
Detta är en ledarartikel som uttrycker Trelleborgs Allehandas politiska linje. Trelleborgs Allehanda verkar på ledarplats för humanistiska värderingar och fri ekonomi. Tidningens politiska etikett är liberal.
Jan Guillou
Jan GuillouFoto: Naina Helén Jåma/TT

”Ebba Busch framstår i allt tydligare dager som en sällsynt elak liten fan.” Det skriver Jan Guillou i en Aftonbladetkolumn (13/9). Guillou vet vad han gör. Det är en kvinna till höger i politiken han beskriver som en elak liten fan med stenhjärta. Det kommer inte att ge honom några bekymmer i kulturkretsen och Aftonbladet kommer fortsätta att publicera hans kolumner.

Jan Guillous historia är fascinerande. Man kan välja att acceptera förklaringen till att han som ung reporter lät sig värvas av KGB: ”Planen var att försöka avslöja KGB”. (Expressen 24/10 2009). Det kan förstås också vara en ren tillfällighet att just Jan Guillou tillsammans med Peter Bratt drog upp den svenska underrättelseorganisationen IB i ljuset, vilket ledde till att reportrarna dömdes för spioneri. Under de kommande decennierna fick sedan Jan Guillou en central roll i medierna, bland annat med egna program i SVT. För journaliststudenter kom han att bli en ikon. Guillou har på det viset präglat svensk journalistik: förhållandet till makten, egenglorifieringen och den politiska färgen har satt spår på många svenska redaktioner.

Annons

Guillous penna har gjort honom oändligt ekonomiskt framgångsrik, inte minst efter de storsäljande boksviterna om Hamilton och Arn. Allt Guillou rör vid blir till böcker, film och guld. Jan Guillou lyckas ändå hela tiden framställa sig som underdog. Med boken Ondskan, där Guillou berättar om hur han på internatskola kom att utsättas för pennalism, blir han åter den förtryckte som reser sig.

Dagens Nyheter brukar han omnämna som den ”Malliga morgontidningen”. Det är festligt träffande. Det är också ironiskt med tanke på Jan Guillous självbild.

Jan Guillous förmåga till politiska analyser är dock svag. Trots att Guillou behärskar orden bättre än de flesta andra tar han då till okvädesord för att visa sig stor och stark. En kvinnlig partiledare för ett svenskt riksdagsparti blir en ”liten elak fan”. Plötsligt är Jan Guillou en av de där skolpojkarna som spottar och slänger böcker på tjejer som tar för stor plats och är smartare än dem själva.

Petter BirgerssonSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons