Ledare

Integrationsproblemen har bara börjat

Ledare Artikeln publicerades
Fler måste få hålla sådana.
Foto: Adam Wrafter/SvD/TT
Fler måste få hålla sådana.

När tiotusentals personer i veckan nu varslas om uppsägning har den ekonomiska politiken åter hamnat i fokus.

Från att endast 27 procent av väljarna under valrörelsen 2018 ansåg att landets ekonomi var bland de viktigaste frågorna när man tar beslut om vad man ska rösta är siffran nu uppe i 45 procent, enligt en ny Sifoundersökning (Expressen 15/4).

Den arbetslöshet som i coronavirusets spår sveper in över landet beräknas landa på runt tio procent enligt Arbetsförmedlingen, men enligt andra bedömare kan det bli värre än så. Och det är redan utsatta grupper som drabbas värst.

Nya siffror från Entreprenörskapsforum visar dessutom att det ekonomiska utanförskapet bland utrikes födda är större än vad tidigare siffror har indikerat. Som forskarna Johan P Larsson och Johan Eklund beskriver i rapporten “När blir utrikes födda självförsörjande?” är självförsörjningsgrad ett mer rättvisande mått än sysselsättningsgrad för att beskriva det ekonomiska utanförskapet. Förutom att sysselsättningsbegreppet täcker in subventionerade anställningar räcker det med att ha arbetat en enda timme under november månad för att räknas som sysselsatt under hela året.

När man tittar självförsörjningsgraden – vilket forskarna definierar enligt OECD:s standard som en lön på 12 800 kronor efter skatt i månaden – är siffrorna kort sagt nedslående. Det tar 12 till 13 år i Sverige innan hälften av alla utrikes födda är självförsörjande. Detta oavsett på vilken grund man har beviljats uppehållstillstånd. Och situationen lär förvärras, i och med att många branscher med stor andel lågkvalificerade jobb drabbas hårt av coronakrisen

Att den svenska arbetsmarknadsmodellen inte är anpassad efter en stor del lågutbildad arbetskraft är ingen nyhet. Ingångslönerna är bland de högsta i världen, precis som lönestrukturen är en av de mest sammanpressade i världen. Vissa arbeten försvinner för gott för att de helt enkelt inte har ett marknadsvärde som motsvarar en kollektivavtalsenlig lön. Dessa trender kommer sannolikt förstärkas av att effektiviseringar blir allt mer angelägna i tider av kris.

Att göra arbetsmarknaden mer tillgänglig för lågutbildad arbetskraft har länge varit kontroversiellt, eftersom LO räds att låglönejobb skulle innebära överspillningseffekter på andra jobb, trots att dessa effekter skulle vara begränsade. Men när integrationsfrågorna nu skiftar fokus från att handla om kulturkrig till att återigen handla om mer materiella och ekonomiska frågor understryks vikten av genomgripande och länge nödvändiga reformer för att bryta det växande utanförskapet.

Människors psykiska hälsa och självkänsla. Att inte kunna försörja sig själv förstör känslan av värdighet – för att inte tala om de samhälleliga konsekvenserna av försämrade statsfinanser och ökad kriminalitet.

Det är dags att riksdagens fyra borgerliga partier, moderater, centerpartister, kristdemokrater och liberaler, att tillsammans stå upp för sin politik för bättre integration. Det är bråttom.