Annons
Ledare

Inte bättre utan reklam

Allting går att sälja med mördande reklam. Även mögliga skolor. Eller?
Ledare • Publicerad 24 maj 2012
Ingen bra reklam. Arkiv: Stig-Åke Jönsson 2011
Ingen bra reklam. Arkiv: Stig-Åke Jönsson 2011Foto: 

Just nu är gymnasiekullarna små och konkurrensen om eleverna stor. Både kommunala och privata skolor tvingas till uppsägningar av lärare. För en del skolor leder bristen på elever till nedläggning.

Behovet av att parera ungdomskullar är inget nytt. Men med det fria skolvalet har antalet aktörer som slåss om eleverna blivit betydligt fler. En framgångsrik marknadsföringsmix handlar om många faktorer. Avgörande är vilka relationer man lyckas skapa, att skolan får starka ambassadörer i sina tidigare elever och att den kan visa upp goda resultat.

Annons

En del av marknadsföringen är reklam. Få lär välja skola enbart baserat på en broschyr eller tidningsannons, men det kan vara ett sätt att dra intresserade till ett öppet hus eller liknande. Fenomenet med reklam för skolor brukar emellanåt tas upp som ett stort problem, nu senast i Ekot. Tesen är att det slukar resurser som borde gå till eleverna.

Det låter i debatten som att reklamkostnaderna är en avgörande utgiftspost och att de sänker resultaten. För 2011 visade TNS Sifos reklammätning att 170 skolhuvudmän annonserade för 30 miljoner kronor. John Bauergymnasiet, med skolor på 30 orter, la exempelvis 3,9 miljoner kronor på reklam. Det styrker de summor som brukar nämnas från 100 000 till 250 000 kronor för en normalstor gymnasieskola. Det är inga svindlande belopp och knappast det som avgör skolans kvalitet.

Då finns det betydligt mer att hämta i att få lärarna att ägna sig åt det de ska och är bäst på: undervisning. I en rapport från Handelskammaren svarade en majoritet av de tillfrågade gymnasielärarna att de använder mindre än halva arbetstiden åt undervisning. Undersökningen visar också att nästan sex av tio lärare hävdar att lärarutbildningen utgör en liten eller mycket liten del av yrkeskunskapen.

Det är uppenbart att de faktorerna inverkar betydligt mer negativt på skolans kvalitet än att några hundratusen läggs på reklam.

Det fria skolvalet är populärt. I en undersökning från Demoskop, beställd av Timbro, svarade 71 procent av tillfrågade föräldrar att de föredrar att själva välja mellan godkända skolor framför att kommunen placerar barnen. Det hindrar inte att det finns oseriösa aktörer som aldrig borde ha fått tillstånd att driva skolor.

Precis som Peje Emilsson, grundare och ägare till Kunskapsskolan och Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, påpekar i en debattartikel (Di 22/5) ska undermåliga skolor stängas eller tas över av en annan huvudman. De båda debattörerna nämner Tolvåkersskolan i Löddeköpinge som ett exempel där statlig tvångsförvaltning var ett alternativ sedan skolans verksamhet kapsejsat.

Ansvarig ägare? Kävlinge kommun.

Mattias Karlsson
Petter Birgersson
Så här jobbar Trelleborgs Allehanda med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons