I demokratisk ordning

Där talade hon om den ”demokratiska oppositionen”, dit hon räknade de tre rödgröna partierna. Det kan verka smart att dela oppositionen i de goda: de demokratiska rödgröna, och de onda: Sverigedemokraterna, som hon indirekt kallar för odemokratiska. Men det är nog snarare kontraproduktivt, utöver att vara oärligt.

Vid Socialdemokraternas partistyrelsemöte i onsdags framfördes krav på att det skulle hållas en extrakongress före den ordinarie, 2013. Sahlin sa då nej och hänvisade till att förtroenderådet ska kallas in i december. Trots detta kom det mäktiga verkställande utskottet bara ett par dagar senare fram till att en extrakongress ska hållas, även om tidpunkten ännu är oklar. VU vill vänta på att kriskommissionen blir klar.

Det är lätt att förstå Sahlins motvilja – med en extrakongress kommer frågan om hennes avgång att aktualiseras och intensifieras. Medierna går i gång på varje rykte och Sahlin och S får svårt att prata om något annat än partiledarens vara eller icke-vara.

Till slut faller hon nog för trycket. Visst, av allt att döma vill hon inte avgå. Och hon tror sig ha mycket kvar att ge. Revanschlusten är stark. Men hon lär få oerhört svårt att överleva på sin post med ännu en seg och lång debatt om vad hon kan, står för och har gjort. Det gör få politiker, och även om Sahlin har överlevt många smutskastningskampanjer lär denna bli svårare än så.

Förnyelsearbetet inom S lär då åter avstanna, i väntan på en ny partiledare. För situationen blir precis som efter 2006, då inget kom igång förrän efter att Sahlin valts.

S har samtidigt allt att tjäna på att granska sin självbild. Partiet tror sig vara statsbärande och företräda den ”sanna och enda” historien om Sverige. De är stolta, men aldrig nöjda – de har byggt efterkrigstidens välstånd och välfärd. Det finns otaliga socialdemokrater som på allvar tror att Fredrik Reinfeldt, Anders Borg och andra moderater egentligen vill något annat, att de använder makten för att genomdriva ett systemskifte och skapa ett nytt klassamhälle, där de rika blir rikare och de fattiga lämnas utanför. Men väljarna vet att det inte är sant. Moderater är numera vad Socialdemokrater alltid har varit: mer pragmatiska än ideologiska.

I lördagsintervjun sa Sahlin också att det är Reinfeldts ansvar att leda landet och se till att få ihop en majoritet i riksdagen utan SD. Samtidigt sa hon vid upprepade tillfällen att de rödgröna tänker fortsätta samarbetet. De planerar att driva just ”demokratisk opposition” tillsammans. Hur Sahlin tänker är svårförståeligt. Och ytterligare ett skäl för S att förnyas. I demokratisk ordning.