Högsta domstolen gjorde det lättare att vara kriminell i Sverige
Att avslöja vapen- och knarkgömmor och att byta ut produkterna mot ofarliga kopior, är ett självklart tillvägagångssätt för poliser världen över. Det har inget med brottsprovokation att göra, polisen lockar inte i det här fallet med att lägga ut ett bete för att se om någon nappar. Polisen byter ut ett redan existerande föremål och följer sedan enbart händelserna, för att kunna avslöja brottslingarna med handen långt ner i syltburken.
En dom i Högsta domstolen, HD, har nu delvis förändrat spelplanen för svensk polis. I en prejudicerande dom – alltså en som vägleder tingsrätter och hovrätter i liknande fall – slog HD fast att det inte var vapenbrott när en man gick in i en vapengömma och tog tag i en automatkarbin. Vad mannen inte visste var att polisen hade bytt ut vapnet mot en attrapp.
I hovrätten fälldes mannen och en annan person för försök till grovt vapenbrott och medhjälp till försök till grovt vapenbrott. HD friade dock männen och konstaterade: ”Polisen hade bytt ut vapen mot en attrapp fyra månader innan en person försökte hämta vapnen. Eftersom fara för vapenbrottets fullbordan var utesluten redan när den tilltalades uppsåt formades var det fråga om ett otjänligt försök som inte är straffbart.”
Då polisen hade bytt ut vapnet mot en attrapp kunde brottet – försöket att inneha automatkarbinen – inte genomföras när mannen hade för avsikt att göra det.
HD går tillbaka till lagstiftningens förarbeten och tolkar dem. Det leder till avancerad ordtolkning som inte alltid är begriplig för utomstående – minns Snippadomen. Sådan är juridiken.
Tyvärr har domen redan kommit att få effekt i andra fall. Södertörns tingsrätt friade denna vecka en 16-åring och en 18-åring från försök till grovt vapenbrott. Det då polisen två dagar (!) innan tonåringarna kom till lägenheten för att hämta vapnet, hade bytt ut det mot en attrapp (DN 25/4). Tekniska undersökningar visade att det äkta vapnet tidigare i år använts vid ett mord, ett mordförsök och när skott avlossades mot en bostad.
Ett par åklagare har pekat på att HD:s tolkning av lagstiftningen kring försöksbrott också kan tillämpas även på exempelvis narkotikafall. Som när tull eller polis avslöjar en knarkgömma och byter ut innehållet i väntan på att någon ska göra anspråk på det. HD:s lagtolkning kommer att förändra förutsättningar för framgångsrik brottsbekämpning i väsentligt sämre riktning.
Om det är lagstiftningen och förarbetena det är fel på eller om HD gjort orimliga tolkningar kan jurister strida om. För allmänheten är det lätt att dra slutsatsen att brottslingar med HD:s dom fått generösare utrymme för sin verksamhet.
Fredrik Sjöshult skriver i Expressen att HD:s dom ”en katastrof i kampen mot kriminella gäng”.
Det är bara att hålla med. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) kan inte kan vila en dag från att börja ta itu med denna lucka i svensk lagstiftning.
