Annons
Ledare

Petter Birgersson: Hög tid att rensa golvbrunnen

Petter BirgerssonSkicka e-post
Ledare • Publicerad 18 juli 2023 • Uppdaterad 21 juli 2023
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Trelleborgs Allehanda politiska etikett är liberal.
På övertid.Foto: Janerik Henriksson/TT

Verkar folk runt omkring dig leva på som vanligt? Åka på semesterresor, gå på krogen och shoppa loss när tillfälle bjuds? Det är delvis sant – och ett varningstecken.

Handlarna är mer optimistiska nu än för några månader sedan, om man får tro konjunkturinstitutets barometer. Det tyder på att hushållen öppnar plånboken – barnen behöver pizza, far en öl och mor ett glas rött – trots att föräldrarna enligt samma undersökning förefaller oroade över den egna ekonomiska framtiden.

Annons

Oron är befogad. Enligt SCB kostade inflation och stigande räntor svenska hushåll 100 miljarder kronor förra året. Räntornas andel var 16 miljarder kronor. Men eftersom räntehöjningarna fortsätter och allt fler bundna lån löper ut är det rimligt att tro att kostnadsökningen för räntor slår igenom för allt fler hushåll.

Löner, pensioner, bidrag och ersättningar stiger inte i närheten av samma grad som priser och räntor. Antingen får hushållen dra in på kalasandet eller tömma spargrisen. SCB:s Jonas Edblom konstaterar i Svenska Dagbladet 16/7: ”Genomgående använder hushållen sina sparade medel för att finansiera sin konsumtion.” Banken SEB:s privatekonom Américo Fernández noterar samma utveckling: ”Man tar av sitt sparande och täcker de hål som finns i privatekonomin.”

Att hushåll konsumerar är oftast ett gott tecken för ekonomin. Men om det handlar om att upprätthålla livsstilen medan förutsättningarna förändras till det sämre blir det mer svårtolkat.

Är det något ekonomer oroar sig över så är det svenskars höga skuldsättning, inte minst bostadslån. Men för enskilda hushåll är det ofta dyra konsumentkrediter som är den säkraste vägen till kronofogden. Bolånen betalar man så länge det bara går – även om det betyder havregrynsgröt på middagsbordet.

Det talas numera ofta om beredskap, även i hemmen. Många intresserar sig för vad man behöver ha i förvar för att klara sig under några veckor vid extrema händelser. Vattendunkar, konserver och tändstickor fyller förråden. Men hur många stresstestar sin privatekonomi?

Ett troligare scenario än den totala katastrofen är att många mindre kriser sammanfaller och gör att de ekonomiska förutsättningarna försämras påtagligt. Det underliga är snarare att den stora nedgången inte redan har inträffat. De senaste åren har vi sett en pandemi med drastiska nedstängningar, en fascistisk imperialistisk kärnvapenmakt som anfaller ett europeiskt land i ett erövringskrig, energikris samt ansträngda relationer mellan väst och Kina. Det som borde förvåna är att ekonomin inte har påverkats mer och att de flesta svenskars konsumtion bara har förändrats på marginalen, inflation och räntehöjningar till trots.

Många bedömare räknar med att inflationen ska lugna sig, räntorna så småningom vända ner och det mesta återgå till det normala. Vad som då glöms bort är att det inte är normalt med gratispengar. Dagens räntor är snarare en av de saker i vår närmaste omvärld som liknar ett slags normaltillstånd.

Som enskild kan man inte kontrollera yttre faktorer. Men det går att se om det egna huset. Svensken gör därför bäst i att ha sin privata ekonomiska krisplanering. För ett skuldsatt hushåll är den planen lika trist som att rensa golvbrunnen: amortera.

Annons
Annons
Annons
Annons